Turkiet chockhöjer tull på amerikansk sprit - Turkiet slår nu tillbaka mot USA:s sanktioner mot landet genom att chockhöja tullavgifterna på en rad varor som bilar, alkohol och kosmetika. Dessutom uppmanar president Erdogan till köpbojkott av amerikansk elektronik.
- Om de har Iphone, så finns det Samsung på andra sidan.
Vid militärens kuppförsök 2016 vände sig president Recep Erdogan direkt till det turkiska folket via Iphone-tjänsten Facetime. På så sätt lyckades han få turkarna att gå ut och protestera, vilket var avgörande för att kuppförsöket misslyckades. Det hejdade dock inte Erdogan från att peka ut Iphone när han uppmanade till köpbojkott av amerikansk elektronik, i ett tal på tisdagen.
Elektronik fanns däremot inte med bland de amerikanska varor som belades med kraftigt höjda importtullar på onsdagen. Det handlade om allt ifrån ris till kosmetika. Allra mest höjdes tullarna för alkoholdrycker, + 140 procent, och bilar, + 120 procent.
Tullhöjningarna är en hämnd för vad Turkiets vicepresident Fuat Oktay kallade en "avsiktlig attack" mot landets ekonomi i fredags, då USA höjde tullarna för turkiskt stål och aluminium. Detta på grund av att Turkiet vägrar släppa en amerikansk pastor som suttit fängslad sedan 2016 utan rättegång.
Tillsammans med ökad oro för att Turkiet inte klarar att betala sina skulder orsakade USA:s sanktioner stor turbulens på valutamarknaden.
På onsdagen stärktes dock den turkiska liran något, efter att landets banktillsynsmyndighet halverade gränsen för bankers swap-transaktioner, vilket begränsar möjligheterna att köpa valuta och blanka den. Men den långsiktiga trenden är tydlig. För fem år sedan kostade en dollar under 2 lira, igår handlades den kring 6,10.
Från Vita huset påpekades också att Turkiets problem började långt innan förra veckans sanktioner och att det kan bli ytterligare sanktioner om pastorn inte släpps fri. Samtidigt riktade även det turkiska näringslivet kritik mot presidenten Erdogans politik, vilket inte hör till vanligheterna.
Det var de stora företagslobbygrupperna TÜSIAD och TOBB som uppmanade regeringen att skärpa penningpolitiken och att lösa konflikten med USA på diplomatisk väg.
Många bedömare tror att det kommer att ske till slut och att Turkiet tvingas be IMF om ekonomiskt stöd. Det största hindret för det är president Erdogans prestige. Att söka hjälp från IMF har han beskrivit som att ge upp landets självständighet.
På tisdagskvällen såg Turkiet ändå till att lösa en annan konflikt när det frigav två grekiska soldater som suttit fängslade efter att ha gått vilse i bergen och kommit in på turkiskt område. Det gör slut på månader av ökad spänning mellan Turkiet och Grekland och välkomnades i varma ordalag av såväl den grekiske premiärministern Alexis Tsipras som EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker.
EU är angeläget om stabilitet i Turkiet, inte minst för att flyktingöverenskommelsen med landet ska bevaras. Den torde dock vara säker, enligt bedömare, eftersom Turkiet i dagsläget är beroende av det tillskott av utländsk valuta som avtalet ger.