Turkisk debattör Behandla inte PKK som terrorgrupp - Våldet mellan Turkiet och PKK måste upphöra och förhandlingarna måste återupptas. Det säger den turkiska journalisten, debattören och Mellanösternexperten Cengiz Çandar, som precis blivit gästforskare på institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet.
68-årige Cengiz Çandar har precis landat i Stockholm när SvD träffar honom. I över 40 år har han arbetat som journalist, debattör och Mellanösternexpert och om två veckor ställs han inför rätta i Istanbul, åtalad för att ha förolämpat president Recep Tayyip Erdoğan.
- Det är olagligt att förolämpa presidenten och den turkiska staten tycker att jag har gjort det genom att ha kritiserat Erdoğans agerande i ett flertal kolumner i tidningar. Det är löjligt och jag är inte rädd för att bli dömd. De har inget att gå på, säger journalisten, debattören och Mellanösternexperten Cengiz Çandar till SvD.
Men åtalet är inget som stoppar honom från att yttra sig. I några månader kommer han nu att vara gästforskare vid Stockholms universitet, både på institutet för Turkietstudier och institutionen för mediestudier.
- Jag kommer bland annat att jobba med en bok om den misslyckade fredsprocessen med kurder i Turkiet. En konflikt som eskalerade förra sommaren och som har skapat en ohållbar situation i landet, säger han.
Enligt Çandar finns det två centrala delar som bidrog till att konflikten trappades upp i Turkiet efter valet den 7 juni förra året. För det första att president Erdoğans parti AKP förlorade sin parlamentsmajoritet som partiet hade hoppats på för att kunna ändra det politiska systemet för att ge presidenten mer makt.
- Erdoğan behövde få till en konflikt för att kunna berätta för folket att Turkiet inte kan styras på annat sätt än med en majoritetsregering. Han återupptog kriget mot kurder för att locka till sig nationalistiska röster, menar han.
Den andra delen i konflikten handlar om den kurdiska organisationen PKK:s agerande.
- När Erdoğan valde att starta kriget mot kurderna välkomnades det av PKK som var stärkt av konflikten i Syrien och kunde lägga skulden för förhandlingssammanbrottet på Erdoğan. Slutresultatet blev våld från båda håll och det läge som vi nu har i Turkiet.
Men vinnaren blev president Erdoğan, anser Çandar. Den 1 november röstade turkarna igen och Erdoğan och hans parti fick det stöd som behövdes för att skapa en ny konstitution för Turkiet med en exekutiv president.
Vad tror du krävs för att lösa konflikten?
- Turkiet måste förhandla med PKK, men då måste man sluta behandla den som en terrororganisation. Så länge man enbart ser PKK som ett militärt och polisiärt problem så blir det svårt att återgå till förhandlingsbordet. Det finns ingen militär lösning på den här konflikten utan Turkiet måste förhandla med PKK för en fredlig lösning, tror han.
Men Çandar är medveten om att hans åsikter ses som radikala i Turkiet i dag.
- De framställas som kontroversiella och rent sagt farliga. Vissa hamnar inför domstol och blir anklagade för att ha fört propaganda för en terrororganisation. En del hamnar också i fängelse för det.
Hur känner du inför Turkiets framtid?
- Efter 40 år som journalist har jag nu tystats och om två veckor ställs jag inför rätta för att ha använt min yttrandefrihet. Det är inte mycket demokrati kvar i Turkiet och inte långt ifrån ett auktoritärt land som styrs av en president med all makt i sina händer.
Çandar har svårt att vara optimistisk, berättar han.
- Det är ett farligt läge i Turkiet på så sätt att det finns två motparter i landet, vilket kan skapa en grund för ett inbördeskrig. Jag hade aldrig resonerat så för ett år sedan, men läget har förändrats. Förhoppningvis hamnar vi aldrig där, säger han till SvD.
Çandar föddes i Ankara 1948 och är en turkisk journalist, debattör och Mellanösternexpert. Han har en examen i statsvetenskap och internationella relationer från Ankara Universitetet.
Under sina unga år, innan tiden som journalist, bodde han i Mellanöstern och Europa som politiskt flykting, bland annat för att ha kritiserat regimen.
När han några år senare återvände till Turkiet och blev i stället journalist. Han bevakade främst mellanöstern och var krigskorrespondent.
I slutet av 1980-talet blev han kontaktad av dåvarande presidenten Turgut Özal - om att bli hans rådgivare. Çandar hade väckt presidentens intresse genom sina analyser och kunskap om Mellanöstern.
Çandar främsta uppgift var att föra samman de dåvarande irakkurdiska ledarna med den turkiska presidenten. En uppgift han lyckades med. Detta var ett steg i den riktning som han tillsammans med presidenten tog för att få till en bättre relation med kurderna.
Från att presidenten dog 1993 fram till i dag har Çandar främst arbetat som journalist och skrivit en rad kolumner i tidningar - där kurdfrågan varit honom nära. Han har också skrivit ett antal rapporter och böcker.