Tysk flyktingdebatt blossar upp efter attack på poliser - Uppåt 200 afrikanska flyktingar hotade polisen och stoppade en planerad utvisning. Nu haglar det krav på konsekventa utvisningar och nya lagar för att förhindra "laglösa zoner" - och precis som i Sverige rör det upp heta känslor.
BONN I en gryningsräd på torsdagen greps 15 misstänkta personer på en flyktingförläggning i sydtyska Ellwangen där i måndags 150-200 flyktingar hade tvingat polisen på reträtt.
Bland de gripna fanns även den 23-årige man från Togo som i måndags hade befriats av en grupp flyktingar, som polisen på en presskonferens på torsdagen beskrev som notoriska bråkstakar och medlemmar i "organiserade strukturer".
- Det var en situation som vi aldrig tidigare har upplevt, sa staden Aalens polischef Bernhard Weber och skildrade hur polisbilen med den gripne mannen attackerades och hur poliserna tvingades lämna ut nycklarna till handbojorna.
Polisräden på torsdagen motiverade Weber med att "vi kunde inte och vi vill inte acceptera laglösa områden".
Polischefen berättade att förläggningen styrs av flyktingar som betraktar polisen som motståndare. Strategiskt utplacerade spejade med mobiler hade samordnat måndagens attack.
I spåren av händelserna i Ellwangen har debatten om effektivare utvisningar tagit ny fart. De regerande kristdemokraternas inrikespolitiske expert Armin Schuster varnade på torsdagen för missförstådd tolerans gentemot asylsökande som "närapå dagligen medvetet överskrider rättsstatens röda linjer".
- Gästfriheten missbrukas av dessa personer som inte är beredda att integrera sig i vårt samhälle, kritiserade han i en intervju med tidskriften Focus.
Tysklands inrikesminister Horst Seehofer förbereder nu en "masterplan utvisning" som ska läggas fram i förbundsdagen i slutet av maj.
- Vi måste skärpa regler och se till att alla människor som inte har rätt att stanna i Tyskland återvänder till sina hemländer, manade han på torsdagen och krävde en "uppriktig debatt" om asylpolitiken.
- Till detta hör att landets säkerhet bara kan garanteras om vi behåller kontrollen över invandringen och begränsar invandringen.
Oppositionen och en lång rad frivilliggrupper kritiserar däremot att flyktingar utvisas till länder som de beskriver som osäkra, i första hand Afghanistan där väpnade konflikter råder och det förekommer blodiga terrordåd.
Inrikesminister Seehofer bemötte på torsdagen kritiken och betecknade protesterna som följer varje utvisning till Afghanistan som ogrundade.
- Till Afghanistan utvisar vi för närvarande bara brottslingar, islamister och personer som vägrar att medverka till att deras identitet fastställs.
- Och när jag betraktar listan över dessa personer - våldtäktsmän och personer som är skyldiga till grov misshandel - då har jag ingen förståelse för dessa protester.
I sin kommande plan för snabba asylbeslut och skärpt utvisning föreslår inrikesministern bland annat centrala förläggningar för personer med små chanser att få asyl. De som får avslag ska snabbt kunna skickas tillbaka till sina hemländer och inte ges möjlighet att gå under jorden. Dessutom ska polisen få mer resurser och mer videoövervakning införas. Sammanlagt utvisade förra året nästan 24 000 personer. Uppåt 200 000 anses vistas i landet trots avslag och besked om att de inte har rätt att stanna. Ofta vägrar piloter att flyga när flyktingar ska utvisas.
Tyskland har - vid sidan av Sverige - tagit emot mest flyktingar i EU. Mellan 2015 och 2017 sökte 1,4 miljoner flyktingar asyl i Tyskland, varav drygt 56 procent fick avslag. I snitt tar det drygt 10 månader från ansökan till beslut.