Väljarna har en felaktig bild av invandringen

Senaste nyheterna om flyktingkrisen

Väljarna har en felaktig bild av invandringen - Debatten om invandringen präglas av felaktig information. Väljare och mediekonsumenter har en alltför negativ bild av antalet invandrare och deras utbildningsnivå. Detta gör det svårare att få fram reformer som skulle stärka invandrade akademikers ställning på arbetsmarknaden, skriver Daniel Lind, Jusek.

För första gången ansåg väljarna inför valet att invandringen var den viktigaste frågan och det största samhällsproblemet. Andelen väljare som anser att invandringen är det största samhällsproblemet har ökat med 60 procent på bara några år - till 43 procent. Hand i hand med detta har väljarna blivit mer negativa till att ta emot flyktingar och oron för invandringens konsekvenser har tagit fart. Antalet vallöften om invandringen som partierna gav i den här valrörelsen var högre än det sammanlagda antalet mellan 1991 och 2014.

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Men ny forskning från Harvarduniversitet visar att väljarna i Sverige - tillsammans med bland annat väljarna i USA och Tyskland - har en felaktig bild av invandringen. Det uttrycks i att antalet invandrare och kulturella skillnader överskattas. Därtill överskattas invandrarnas arbetslöshet och bidragsberoende samtidigt som utbildningsnivån underskattas. Väljarna har således en alltför negativ bild av att invandrarnas ställning på arbetsmarknaden.

Forskarna visar även att väljarnas uppfattning om invandringens omfattning inte påverkar synen på invandringen. Däremot blir vi mer negativa till omfattningen av de faktorer som jag nyss räknade upp - ju mer väljarna (felaktigt) tror att invandrarna försörjs av samhället och ju mindre de tror att de arbetar hårt och är välutbildade, desto starkare är kritiken av antalet invandrare.

Det mest anmärkningsvärda i den här forskningen är dock att väljarna blir mer positiva till invandringens omfattning och en omfördelande politik om de får en korrekt bild av omfattningen presenterad för sig. Det gäller även när väljarna får rätt information om hur många av invandrarna som arbetar och hur många som är välutbildade.

För ett akademikerförbund som Jusek är det särskilt problematiskt att andelen akademiker bland invandrarna underskattas. Det leder inte bara till att arbetsgivare inte får upp ögonen för den kompetens som finns, utan även till att det politiska stödet för nödvändiga reformer minskar. I en nyligen publicerad forskningsrapport - "Rätt jobb åt utrikes födda akademiker" - kan Jusek visa att var femte akademiker är utrikes född och att 77 procent av dessa har ett arbete. Det är sju procentenheter lägre än för inrikes födda akademiker, men är en hög andel i förhållande till inrikes föddas sysselsättning i andra länder.

Samtidigt visar rapporten att invandrade akademiker är överrepresenterade bland de som har ett arbete under sin kvalifikationsnivå. Antalet överkvalificerade har dessutom ökat under senare år och uppgår i dag till 55 000. Av dessa har 10 000 ett arbete som endast kräver grundskola.

Även om andelen välutbildade invandrare är högre och de är bättre etablerade på arbetsmarknaden än vad väljarna tror, är det ett stort slöseri för samhället att de har en svagare ställning på arbetsmarknaden än infödda akademiker. I rapporten visar Jusek att de offentliga finanserna stärks med 13 miljarder kronor per år om utrikes födda akademiker skulle ha samma ställning på arbetsmarknaden som inrikes födda akademiker. Det beror främst på att antalet i arbete skulle öka med 40 000 och därmed öka skatteintäkterna.  

En avgörande aspekt av den här sysselsättningsökningen är att många så kallade "enkla jobb" frigörs för personer med kortare utbildning. Därmed skapas positiva jobbkedjor - invandrade akademiker hamnar rätt i arbetslivet och fler lågutbildade får in en fot på arbetsmarknaden. Detta är något som alla vinner på och Jusek lyfter fram fyra förslag för att underlätta dessa jobbkedjor:

Konjunkturen på arbetsmarknaden är rekordstark och arbetsgivarna söker med ljus och lykta efter välutbildad arbetskraft. Sju av tio företag har svårt att rekrytera akademiker. Förutsättningarna att minska gapet mellan inrikes och utrikes födda akademikers ställning i arbetslivet kan knappast vara bättre. Många gånger finns redan den efterfrågade kompetensen, men det gäller att våga söka i lite vidare cirklar, utanför komfortzonen. I den mån kompetensen behöver kompletteras är det politikens uppgift att se till att nödvändiga utbildningar erbjuds. Detta är i det närmaste självklart och tämligen okontroversiellt.

Utmaningen ligger i att den politiska debatten om invandringen präglas av felaktig information. Väljare och mediekonsumenter har en alltför negativ bild av antalet invandrare, deras utbildningsnivå, deras ställning på arbetsmarknaden och deras beroende av välfärden. Detta påverkar synen på invandringens omfattning och gör det svårare att finna politiskt stöd för de politiska reformer som skulle stärka invandrade akademikers ställning på arbetsmarknaden. De intressen som tjänar på att behålla detta klimat av felaktig information bör bemötas med saklighet och sansade resonemang. För demokratins och allas lika möjligheters skull.

Daniel Lind
samhällspolitisk chef, Jusek

Forskningsrapporten som omnämns inledningsvis kommer från NBER, the National Bureau of Economic Research. De tre författarna är nationalekonomer verksamma vid Harvard. I studien ingår Tyskland, Frankrike, Italien, Sverige, Storbritannien och USA. Här finns rapporten i sin helhet.

Den andra rapporten som nämns i artikeln är en Jusek-rapport med beräkningar som gjorts av nationalekonomen Patrick Joyce, verksam vid Ratio. Den utgår från svenska förhållanden, se länk.

Jusek är ett fackförbund och intresseorganisation som organiserar jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare.

Källa - 2018-09-18 15:00

Liknande nyheter

    Mest läst:
  1. Https://www.senastenyheterna.se/flyktingkrisen/hon-hittade-karleken-en-buske/
  2. Https://www.senastenyheterna.se/flyktingkrisen/mysteriet-med-harry-scheins-miljoner/
  3. Folkmordet i rwanda
  4. Ensamkommande gymnasiestudier
  5. Om det blir nyval
  6. Piska som i usa
  7. Efter gripandet på arlanda tvo men häktat
  8. Poeten mot fascismen
  9. Angela merkels efterträdare
  10. Flyktingkaravanen

Om flyktingkrisen

Den stora flyktingkrisen i EU där över 300.000 personer har flytt över medelhavet från krig i sina hemländer.
Twitter Facebook Google+