Var tionde i Malmö får bidrag - Flyktingkrisen gav Malmös socialsekreterare luft under vingarna. Flera arbetsgivare lockade med högre löner.
Men nu stabiliseras läget, lovar kommunalrådet Carina Nilsson (S).
20,6 procent av Malmös socialsekreterare sade upp sig 2015. Det gör dem till Malmös mest lättflyktiga personalkategori. Bakom låg framför allt flyktingkrisen, menar Carina Nilsson (S), kommunalråd med ansvar för socialtjänst, vård och omsorg.
-Både Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan drog i dem och lockade med högre löner. Så det var inte så konstigt att många bytte jobb.
Dessutom är jobbet i "frontlinjen" som biståndshandläggare ofta förknippat med de första åren i karriären, fortsätter hon.
-Det betyder att det är naturligt med en ganska hög omsättning. Och om vi tittar på sjukskrivningstalen ligger inte socialsekreterarna särskilt högt.
Mot Carina Nilssons bild - personalrotation av "naturliga" och externa orsaker - står dock data från Socialstyrelsen som Sydsvenskan tagit del av.
Av dem framgår att Malmö tillhör de kommuner som har allra flest ärenden per handläggare inom socialtjänsten. 2015 var antalet ärenden drygt 47 per handläggare, mot en riksmedian på drygt 30. Kort sagt: en hög arbetsbelastning.
-Ja, särskilt om man är ny i tjänsten. Just därför satsade vi i fjol 30 miljoner kronor på fler socialsekreterare. Det räckte till femtio nya tjänster. De pengar som regeringen genom vårbudgeten lägger på kommunerna - totalt tio miljarder kronor - kommer också att kunna stärka socialtjänsten.
Andra medel som Carina Nilsson nämner är 2015 års löneökningar för socialsekreterare, som var dubbelt så höga som för övrig kommunal anställda. Hon vill också se ett gemensamt kommunalt introduktionsprogram, så att inte den ordinarie personalen ska behöva belastas med även denna uppgift.
-Då avlastar vi dem om jobbar ute. Vi behöver också klargöra varför folk väljer att lämna yrket genom att hålla exit-samtal med dem som säger upp sig.
Veronica Magnusson är ordförande för fackförbundet Vision, som bland annat organiserar socialsekreterare. För henne är den långsiktiga tendensen tydlig: villkoren för socialsekreterare har blivit allt hårdare.
-Våra medlemmar behöver fler kollegor, det är grunden. Vi har också en oerhört hög personalomsättning. Några säger upp sig ren självbevarelsedrift, andra för att de vill arbeta där man får en rimlig chans att göra ett bra jobb, säger Veronica Magnusson.
Hon talar om en "nedåtgående spiral", vad gäller arbetsvillkoren för socialsekreterare.
-De har varit för dåliga, allt för länge. Det rör dels arbetsbelastningen i sig, men också det bristande stödet runt omkring.
Vad ligger bakom de hårdnande villkoren?
-De senaste årets samhällsförändringar, som ökande sjuktal, ett stort flyktingmottagande och sociala utmaningar. Där har socialtjänsten en jätteviktig roll, en roll som de klarar - men de måste få rätt förutsättningar.
Ett nytt inslag på många håll är ett allt större inslag av bemanningsbolag, som alltså hyr ut socialsekreterare.
-Ja, det kom för några år sedan och har ökat. Väldigt många av dem som säger upp sig går också till bemanningsbolag. Det finns också en växande alternativ arbetsmarknad för socionomer, med bättre lön och arbetsvillkor, säger Veronica Magnusson.
Av Sveriges kommuner, är det endast Eskilstuna, Borlänge och Filipstad som har en högre andel av befolkningen med försörjningsstöd än Malmö. I Malmö är siffran 9,6 procent, mer än dubbelt mot det svenska medelvärdet på fyra procent.
Malmö som helhet tillhör de områden i Sverige som har högst andel biståndstagare i befolkningen. I stadsområdet Öster tog i fjol ungefär var sjätte invånare (17,3 procent) emot ekonomiskt bistånd under 2015.
Bara stadsdelen Angered i Göteborg låg högre (19,2 procent).