Varning inför slaget om Idlib det här står på spel - Uppladdningen fortsätter inför den förväntade storoffensiven mot syriska Idlib-provinsen dit rebeller och civila från hela Syrien tagit sin tillflykt.
Omvärlden varnar för en massaker. På fredag möts Turkiets, Rysslands och Irans presidenter för att diskutera hur det kan undvikas.
Vad är det för särskilt med Idlib?
En kommentar belyser ett ämne ur flera infallsvinklar. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Idlib är en provins i nordvästra Syrien som till större delen kontrolleras av oppositionen och olika rebell- och jihadistgrupper. Det är det sista starka fästet för rebellerna och medan Assadregimen erövrat område efter område har både civila och rebeller evakuerats dit.
I dag finns där knappt tre miljoner människor, varav en tredjedel är barn.
Där finns också 70 000 beväpnade rebeller, varav 10 000 betraktas som terrorister - och 1 300 turkiska soldater vid 12 olika observationsposter.
Vilka bestämmer i Idlib?
I Idlib finns många beväpnade grupper, som i många fall ogillar och ibland strider mot varandra. Två stora sammanslutningar av grupper dominerar.
Den ena är Hayat Tahrir al-Sham (HTS) som består av jihadistgrupper, bland annat Nusrafronten, som tidigare var al-Qaidas syriska gren. HTS betraktas som terrorister av såväl FN, USA och Assadregimen och dess allierade.
Den andra är Nationella Befrielsefronten (NLF) som består av islamistiska grupper som står Turkiet nära. Den bildades tidigare i år för att utgöra en motvikt till HTS.
Vad handlar Turkiets inblandning om?
I inbördeskrigets Syrien valde Turkiet att ge sitt stöd till rebellerna som ville störta Assadregimen. Turkiet hjälpt islamistiska grupper med vapen och har även använt sig av rebellerna i sitt eget krig mot de syriska kurderna. Turkiet har också velat skapa en buffertzon mellan sig och striderna i Syrien.
I ett avtal mellan Turkiet, Ryssland och Iran förklarades Idlib vara en nedtrappningszon. Därför finns också turkiska soldater på plats för att övervaka att våldet inte trappas upp.
Hur har nedtrappningen fungerat?
Inte alls, kan man säga. Enligt avtalet mellan Turkiet, Ryssland och Iran skulle våldet trappas ned i fyra zoner i Syrien: Idlib, Homs, Östra Ghouta och Deraa. Avtalet omfattade dock inte "terrorister", vilket lämnade en öppning för att fortsätta kriget mot dessa, även i nedtrappningszonerna.
Därför har den syriska armén, med hjälp av Ryssland och Iran, kunnat erövra område efter område. Idlib är den enda nedtrappningszon som finns kvar.
Vad gör Turkiet åt saken?
Turkiet har försökt övertala jihadisterna i Hayat Tahrir al-Sham (HTS) att upplösa sin organisation och i stället låta dess medlemmar gå med i Nationella Befrielsefronten (NLF). På så sätt skulle terroristerna i Idlib gå upp i rök och då skulle det bli svårare för Ryssland och Iran att motivera ett anfall.
HTS ledare Abu Muhammed al-Jolani har hittills vägrat, men en del av hans män har gått över till NLF. Förhandlingar mellan honom och Turkiet uppges fortfarande pågå.
Varför vill Syrien attackera Idlib?
Med hjälp av Ryssland och Iran håller Assadregimen på väg att återta de delar av landet som rebeller hållit. Tre områden återstår. Två av dessa kontrolleras av USA och deras syriska allierade: nordöstra Syrien och Tanf, som är en liten bas vid gränsen till Irak.
Ryssland har flera gånger ondgjort sig över USA:s närvaro i Tanf, men att ge sig på USA är för farligt. I jämförelse framstår nordvästra Syrien som ett lättare mål.
Vad ska hända med de civila i Idlib?
Oklart. Omvärlden har varnat för de humanitära katastroferna av en offensiv mot provinsen. Påven har vädjat om att skydda de civila och USA:s president Donald Trump har tweetat om att hundratusentals människor riskerar att dödas i en offensiv mot Idlib.
Omkring en miljon människor väntas försöka fly till Turkiet. Men Turkiet som tagit emot flest syriska flyktingar - över 3,5 miljoner - har stängt sin gräns. Den närliggande syriska Afrin-provinsen uppges också vara full med flyktingar från andra delar av Syrien.
Kan en attack undvikas?
Under de senaste veckorna har det förts intensiva förhandlingar mellan Ryssland och Turkiet, som absolut vill undvika en offensiv mot Idlib. Ryssland - och även Iran - har dock varit mycket tydliga om att terroristerna måste "rensas bort" från Idlib.
På fredag ska Rysslands, Turkiets och Irans presidenter mötas i Teheran för att diskutera hur man ska göra. Och det finns faktorer som talar för att man ska kunna komma överens.
Alternativ till storoffensiv
En möjlig kompromiss mellan Turkiet och Ryssland skulle kunna vara att Assadregimen och dess allierade begränsar sig till att erövra ytterkantsområdena i Idlib, och ger de Turkiet-allierade rebellerna stöd att desarmera HTS och andra terrorstämplade grupper. Att Turkiet den 31 augusti valde att förklara HTS som terrorister skulle kunna vara ett tecken på att de förbereder sig på att slåss mot gruppen.
En sak är säker, hur det än blir. Syrien har inte så mycket att säga till om.