Värsta någonsin här är reklamerna som har hatats - Rasistiska hudlotions, migrationspolitiska glassmakare och palmoljskritiker. När företag försöker stärka sitt varumärke med samhällsengagemang kan det falla väl ut - eller gå jättesnett. Här är åtta omtalade reklamkampanjer från de senaste åren.
Nyheten om att Gillettes klassiska reklamslogan "The best a man can get" firar 30 år slog oväntat ned som en bomb i förra veckan. Anledningen till uppståndelsen var inte jubileet i sig.
Den nya reklamfilmen valde att ersätta "The best a man can get"-frasen med det #metoo-influerade budskapet "The best men can be", där företaget bland annat uppmanar män att slopa axelryckningar och "pojkar kommer vara pojkar"-mentalitet när män beter sig svinaktigt.
I den två minuter långa filmen fladdrar nyhetsrapporteringar från #metoo-hösten förbi, våldsamma pojkar som slåss och en röst som säger "mobbning, #metoo-rörelsen mot sexuella trakasserier, toxisk maskulinitet, är det här det bästa en man kan få?".
Reklamfilmen har tagits emot i sociala medier med såväl hejarrop som krav på bojkott.
Men Gilettes reklam är långt ifrån den första som provocerar tittarna.
Fjolårets hetaste reklamdebatt stod mellan Nike, en utstött NFL-quarterback, USA:s president och det amerikanska folket.
Reklamfilmen i sig var relativt harmlös - en två minuter lång film i klassiskt Nike-manér - men berättarösten av Colin Kaepernick väckte en känslostorm bland många amerikaner.
Kaepernick gjorde sig känd 2016 när han knäböjde under den amerikanska nationalsången inför en NFL-match, i protest mot hur den svarta delen av USA:s befolkning behandlas.
Den framstående quarterbacken - som 2013 ledde sitt San Fransisco 49ers till en Super Bowl-match - har sedan dess inte fått något nytt kontrakt av något NFL-lag. Efter reklamen med Nike har sportföretaget mötts av flera krav på bojkott, och president Trump har till och med lagt sig i diskussionen och twittrat om att företaget blir "slaktat" av "ilska" och "bojkotter".
Just like the NFL, whose ratings have gone WAY DOWN, Nike is getting absolutely killed with anger and boycotts. I w… https://t. co/KrYK2ttOd5
Den omtalade Gillette-reklamen var inte regissör Kim Gehrings enda uppmärksammade kampanj i vinter.
I november i fjol regisserade Gehrig även mensskyddsföretaget Libresse reklamfilm "Viva la vulva" - en tre minuter lång film där tittaren får se en rad vulvaliknade föremål som exempelvis grapefrukter, snäckor och lyckokakor.
Produkten som lanserades i och med reklamfilmen var företagets nya intimgel.
Hösten 2018 fortsatte SJ med sin kampanjserie "Vem du än är, vart du än ska" genom att porträttera hur influencern Linnéa Claeson får motta hot och hat på sociala medier medan hon reser med ett av SJ:s tåg.
På väg av tåget möter Claeson en flicka som - likt Claeson - färgat håret i regnbågens färger.
Reklamen har anmälts - och friats - i Reklamombudsmannens opinionsnämnd. Den har också, såklart, uppmärksammats på sociala medier. På Twitter ställer sig till exempel komikern Ola Söderholm sig skeptisk till reklamen.
SJ:s Linnéa Claesson-reklam. . . Det måste finnas en väg ut ur det här samhället.
Kanske inte en reklam i strikt mening, men när beslutet om att låta 9 000 ensamkommande flyktingar få stanna i Sverige kom gick glassföretaget Ben & Jerry’s ut med ett meddelande på sin hemsida där man stöttade beskedet.
Ställningstagandet fick politiker som Paula Bieler (SD) och Ann Heberlein (M) att kritisera företaget. Enligt Ann Heberlein ägnade sig Ben & Jerrys åt "etisk marknadsföring"
Ledarskribenten Jenny Sonesson gick ut på Twitter med att hon hädanefter bojkottar glassföretaget - hon kommer till och med vägra att glassen om hon blir serverad den.
I en kolumn i Metro varnade skribenten Lisa Magnusson folk för att gå på "politiska företags" billiga "låtsaskampanjer".
Vintern 2017 gick läskföretaget Pepsi på en ordentlig propp med sin nya reklamfilm. I reklamen syns tv-profilen och realitystjärnan Kendall Jenner lämna en pågående fotosession för att medla fred mellan poliser och demonstranter under en protestmarsch.
Hur då? Genom att bjuda poliserna på en iskall burk Pepsi, såklart.
Problemet? Filmen släpptes på dagen 49 år efter mordet på Martin Luther King, och läskjätten kritiserades hårt för att försöka kapitalisera på proteströrelser som Black Lives Matters kamp för ett rättvist samhälle.
En brittisk krönikör i Independent kallade reklamen för "värsta någonsin", och Kendall Jenner grät ut i realitysåpan "Keeping up with the Kardashians". Till slut bad Pepsi om ursäkt - till kritikerna såväl som till Jenner.
Hösten 2017 fick lotionföretaget Dove gå ut med en ursäkt efter att ha publicerat en reklamfilm på sin Facebook-sida. Företaget försökte promota en ny hudkräm genom att en svart kvinna "förvandlades" till vit efter att ha använt krämen.
Kritikstormen var hård, och efter att Dove anklagats för rasism gick företaget ut med en ursäkt och meddelade att man "missade målet" med reklamen.
Efter fortsatta krav på bojkott mot Dove skrev Lola Ogunyemi, den svarta kvinnan i reklamen, en debattartikel i The Guardian där hon menar att kritiken mot reklamen är missuppfattad och saknar kontext.
2015 delade journalisten Emanuel Karlsten den norska hjälporganisationen Cares fem minuter långa reklamfilm "Kära pappa". Filmen blev snabbt en viral raket med miljontals visningar och tiotusentals delningar på bara ett par timmar.
Filmen visar en pappa som berättar för sin dotter om de kränkningar hon kommer få uppleva under sitt liv, och utmanar alla "goda pappor och äkta män" att engagera sig.
Men trots alla hyllningar kom det även kritik mot filmen. I Metro skriver krönikören Lisa Magnusson att reklamen är det "minst feministiska jag har sett på länge" och att budskapet inte säger att män ska respektera kvinnor, utan säger istället att "fina flickor inte ska behandlas som man behandlar de dåliga flickorna. ".
En isländsk reklam som visar hur palmolja påverkar regnskogar och orangutanger stoppades i Storbritannien av landets reklamtillsynsmyndighet Clearcast på grund av "politiska marknadsföringsregler".
Men reklamen stoppades inte på grund av att den handlade om palmolja - utan på grund av att den producerats av organisationen Greenpeace.
Frågan är dock hur mycket Greenpeace bryr sig. Reklamfilmen publicerades istället på sociala medier, där bland annat kändisen James Corden delade filmen till sina drygt 10 miljoner följare.
Uppmärksamheten kring reklamfilmen har lett till miljontals Youtube-visningar, hundratusentals retweets samt närmare 700 000 namnunderskrifter för att få visa reklamen på brittisk tv.
Tf