Volymmål het fråga i migrationsförhandling - Migrationskommittén har tagit fram ett förslag på volymmål för asylinvandring.
Men det är oklart om det kan få majoritetsstöd bland partierna.
I underlaget för onsdagens möte i migrationskommittén har sekretariatet tagit fram ett förslag på volymmål. Hittills så är det bara M, KD och SD som vill se ett sådant mål.
Enligt förslaget som partierna ska överväga så ska det bestämmas ett riktmärke för hur stort asylmottagandet maximalt ska vara. Migrationsverket anses vara lämpligast för att bestämma den siffran. Riktmärket eller volymmålet ska siffersättas varje år. Någon siffra nämns inte i förslaget.
Tanken är att volymmålet ska vara ett styrmedel för asylpolitiken, så att asylinvandringen ligger i linje med jämförbara länder i EU. Om målet överskrids ska åtgärder övervägas. Att ändra i asyllagstiftning anses dock inte vara lämpligt. Däremot föreslås att antalet kvotflyktingar skulle kunna minskas eller att gränskontroller skärps.
I förslaget förespråkas också att en särskild styrgrupp inrättas som följer asylinvandringens utveckling och tar fram förslag på åtgärder.
Bara ett fåtal länder har i dag liknande mål. I Österrike har man ett riktmärke för antalet asylsökande under en fyraårsperiod, som motsvarar max 1,5 procent av befolkningen. För 2019 var riktmärket 25 000.
Tyskland har ett riktmärke i form av ett spann på mellan 180 000 och 220 000 personer per år. Där ingår inte bara asylsökande utan även kvotflyktingar och anhöriginvandrare med anknytning till personer från vissa länder som fått skydd i Tyskland.
Förslaget på ett volymmål finns inte med på dagordningen för onsdagens möte. Däremot ska de åtta partierna diskutera tidbegränsade eller permanenta uppehållstillstånd som huvudregel för de som bedöms behöva skydd.
Bland partierna finns en bred majoritet för att Sverige ska ha tillfälliga uppehållstillstånd (TUT).
I underlaget till mötet föreslås att huvudregeln för gruppen konventionsflyktingar ska vara uppehållstillstånd i tre år. Om det ska förlängas föreslås olika alternativ, som ett nytt tillfälligt uppehållstillstånd eller ett permanent.
När det gäller gruppen alternativt skyddsbehövande, oftast krigsflyktingar, så finns ännu inget konkret förslag på tidsgränser.
På mötesagendan står också vilka grunder som ska finnas för att en person ska få skydd. De förslag som ska diskuteras är att skyddsgrunden "övriga skyddsbehövande" tas bort samtidigt som en ny humanitär grund för uppehållstillstånd införs.
S, MP, V, L, C och KD vill ha en humanitär skyddsgrund. Det innebär en möjlighet att till exempel låta en svårt sjuk person stanna i Sverige, utan att han eller hon har asylskäl.
Förslaget som ska diskuteras i kommittén innebär att om det föreligger "synnerligen ömmande omständigheter" så ska en utlänning kunna få uppehållstillstånd i två år och vid en förlängning, ytterligare två år. För barn ska kraven för att få stanna i Sverige på humanitär grund vara lägre.
Migrationskommittén, där samtliga riksdagspartier ingår, ska ta fram förslag på Sveriges framtida migrationspolitik. Den ska vara klar den 15 augusti i år.
Partierna får komma med egna inspel till kommittén.
Volymmål är ett sådant exempel
Men enligt regeringens direktiv måste kommittén utreda:
• Om asylsökande som beviljas skydd ska få tillfälliga eller permanenta uppehållstillstånd
• Hur långa tidsbegränsade uppehållstillstånden ska vara.
• Vad som ska krävas för att senare få ett permanent uppehållstillstånd.
• Om en ny humanitär skyddsgrund ska införas för de utan asylskäl.
• Vilka regler som ska gälla för att ha rätt till familjeåterförening
• Om, när och hur det ska ställas krav på att kunna försörja anhöriga som får komma till Sverige.
• Regler som föreslås ska inte väsentligen avvika från andra EU-länders.
• Kommittén ska räkna på vad förslag som läggs kostar.
Kommittén ska lämna sina förslag senast den 15 augusti nästa år.
Källa: Regeringskansliet