Björnen sover inte - Rysslands ambassadör till Sverige var igår gäst i Ekots lördagsintervju. Att intervjua diplomater görs alltid med en på förhand känd begränsning; de kommer sannolikt inte att sträcka sig längre än vad som är möjligt att göra i egenskap av en stats officiella språkrör. Det gäller svenska såväl som utländska ambassadörer.
Viktor Tatarintsev utgjorde i detta avseende inget undantag från regeln. Han skötte sitt uppdrag på ett, ur den ryska statens synvinkel, oklanderligt sätt. Försvarade och attackerade utifrån de olika frågeställningar som kom upp, markerade när frågor ställdes som vilken diplomat som helst hade avstått från att svara på. Eventuella förväntningar på att det skulle framföras något avvikande budskap från det officiella Rysslands kan bara definieras som naiva.
Det går förstås ändå att motivera valet av gäst, givet det faktum att Ryssland i allt större utsträckning kommit att märkas i den politiska vardagen på ett allt mer accentuerat sätt. Stämningen kunde vara bättre, vilket med all önskvärd tydlighet uttalades av Tatarintsev: "Våra förbindelser har nått sitt lägsta märke under alla de år jag har tillbringat här. " 17 år har han sammanlagt tjänstgjort i Sverige, och säger sig nu uppleva en "hätsk antirysk, russofobisk kampanj i svenska medier".
Och vidare: "Du kan öppna vilken svensk tidning nästan varje dag och få ett brett spektrum av antiryska artiklar. Man skriver om ryskt spionage, att Gotland ska anfallas över en natt, att man ska göra allt för att snabbast möjligt bli medlem av Nato. " Ja, som talesättet lyder, som man bäddar får man ligga.
Simon Anholt, grundaren av Nation Brand Index (NBI), säger att alla länder får i förlängningen den bild av sig som de förtjänar. Även om skurkstater anlitar svindyra kommunikationsstrateger för att låta rebranda sig, kommer aldrig så färgglada, högglansiga affischer och snitsiga slogans mer än högst tillfälligt att kunna dölja mer grundläggande defekter i samhällssystem och institutioner.
Ryssland lyfts särskilt i 2015 års rapport av NBI, under rubriken "Strålkastarljuset på Ryssland": "Ryssland, en nation som har erövrat rubriker internationellt under det förra året, visar det enda anmärkningsvärda poängtappet av de 50 nationer som ingår i 2014 års NBI, och backar därmed sitt förbättrade rykte som syntes i 2013 års NBI och faller farligt nära den undre halvan av nationer. Föga överraskande är det ryktet för det ryska styret som har skadats mest; i synnerhet när det gäller skydd av internationell fred och säkerhet. "
"Föga överraskande" är ett understatement, men ambassadören uttryckte i intervjun alltså beklagan över svenska mediers oförmåga att balansera sin rapportering av Ryssland. Tveklöst finns en mängd goda aspekter av det ryska samhället som aldrig letar sig in i den internationella pressens blickfång, av samma skäl som negativa nyheter dominerar de flesta nyhetsmediers rapportering. En buss som går i tid och vars passagerare kommer fram tryggt och i tid är ingen nyhet, eller borde i alla fall inte vara det (i annat fall föregås den nog av en rapportering kring strukturella problem i kollektivtrafiken). Men en buss som far av vägen och leder till dödsfall kommer sannolikt att betraktas som en händelse viktig att rapportera.
Och när det gäller den ryska närvaron i Sverige ligger metaforen om bussolyckan närmare till hands, när man läser vad som står i Säpos årsrapport 2015: "Säkerhetspolisen bedömer till exempel att cirka en tredjedel av de ryska diplomaterna i Sverige arbetar under täckbefattning. Så såg det ut 2015 och så har det sett ut i flera år. […] Säkerhetspolisen ser att Ryssland har en avsikt att påverka det politiska beslutsfattandet och den allmänna opinionen - inte bara i Sverige. Sådan påverkan kan ske genom stöd till ytterlighetsrörelser, informationsoperationer och desinformationskampanjer. Vid sidan av de ryska underrättelse- och säkerhetstjänsterna ser vi också att stora och resursstarka ryska medieföretag och nyhetsbyråer på senare år allt tydligare fungerar som lojala verktyg för den centrala statsledningen. Dessa mediebolag är verksamma såväl i Ryssland som i utlandet. Bland dessa finns mediebolagen RT och Sputnik. "
Och vidare: "Säkerhetspolisens bild är att Ryssland genom offentliga uttalanden har försökt påverka debatten om Sveriges säkerhetspolitiska vägval. Liknande propaganda sprids också i sociala medier i Sverige. Samma felaktiga, förvrängda och förvanskade budskap som sprids genom den offentliga propagandan sprids här. Syftet är att få ut pro-ryska budskap samt spä på oro och skapa splittring i samhället. "
Man bör förstås inte sätta likhetstecken mellan Ryssland och dess politiska ledning. I det avseendet finns en viktig distinktion att hålla i åtanke som läsare; många artiklar och sammanhang pratar om Ryssland men avser då kleptokratin och demokraturen som Putins styre upprätthåller. Det är förstås självklart, men förtjänar att då och då understrykas: Ryssland och det ryska folket är större än sin politiska ledning och förtjänar bättre.