Donald Trump och jakten på procenten - Vid Nato:s kommande försvarsministermöte blir det rapportering av hur mycket som försvarsanslagen ökar. Det berör också Sverige.
Donald Trump har gjort en redan osäker värld än mer osäker. I den bilden ingår tyvärr också Nato:s trovärdighet som tryggare av säkerheten i vår del av världen. Visserligen är den amerikanska militära närvaron i Europa större än på länge, men å andra sidan är Trump inte någon fan av allianser - inte heller Nato. Tvärtom har presidenten givit uttryck både för att inte vilja hylla artikel 5 och till och med att lämna.
Det här är en text från SvD Ledare. Ledarredaktionen är partipolitiskt oavhängig med beteckningen obunden moderat.
Trump är med rätta upprörd över att allierade i Nato inte har tagit sitt ansvar för försvaret av Europa. I vanlig ordning känner han sig lurad, men glömmer att för amerikansk del ingår det också andra tal än försvarsanslagens storlek i nyttokalkylen. Förvisso är USA fortfarande outstanding som militärmakt men också en sådan behöver allierade - och de allierade i Nato har ställt upp i Afghanistan och Irak. För att ta två exempel.
Men tyvärr är det alltså inte ett budskap som går hem i Vita huset. För Trump är det procenten som gäller och mer precist ambitionen att medlemmarna i Nato ska satsa två procent av BNP på sina respektive försvar till 2024. I nuläget är det bara ett fåtal som gör det.
Vid Nato:s försvarsministermöte 13-14 februari är det dags för avrapportering av hur det går och nervositeten stiger - inte minst eftersom försvarsminister James Mattis har lämnat posten och efterträtts av den tidigare Boeing-direktören Patrick Shanahan. Eller annorlunda uttryckt, inte en vuxen i rummet.
Danmark ligger i bottenskiktet med 1,2 procent av BNP till försvaret. Förra året beslöt Folketinget att man skulle upp till 1,3 procent till 2023. Men nu tas nya tag, man upp till 1,5 procent av BNP. I det nya taget ingår friska medel men också kreativ bokföring.
I jakten på procenten ingår numera i Nato:s policy att allt som är försvarsrelaterat ska räknas in. För danskt vidkommande innebär det påplussning för pensioner till personer i försvaret, sjukvårdskostnader för försvarets personal, kostnaden för fredsbevarande operationer och det danska bidraget till EU:s försvarsfond och Pesco.
Och Sverige då - som inte är med i Nato utan ytterst i stället förlitar sig på USA:s goda vilja? Sämst i Norden per försvarsanslag i dag och - som takterna går i Försvarsberedningen - med sikte på att låta försvarsanslaget växa upp till 1,5 procent av BNP 2025.
Det är nog inte en dålig gissning att Peter Hultqvist framöver kommer att gå på kreativ "kostnadsjakt" för att putsa fasaden. Bättre vore förstås att gå med i Nato (i stället för att nöja oss med nästan-medlemskapet) och förstärka de bärande bjälkarna i försvaret. I praktiken riskerar satsningen till 2025 annars att inte räcka till mer än ett genomförande av 2015 års försvarsbeslut.
CLAES ARVIDSSON är författare, mångårig ledarskribent i SvD och Säkerhetsrådets redaktör.
Tf