EU splittrat om handel och militär i Irankonflikten

Senaste nyheterna om Nato

EU splittrat om handel och militär i Irankonflikten - Om konflikten mellan Iran och USA eskalerar hamnar EU i en knivig sits: å ena sidan vill EU-länderna hålla fast vid sitt stolta men redan svajiga kärnenergiavtal med Iran, å andra sidan inte hamna på USA:s motståndarsida.

Detta är en kommentar. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.

 

BRYSSEL Precis före jul talade EU:s nya handelskommissionär, irländaren Phil Hogan, för första gången med sin amerikanska motsvarighet Robert Lighthizer på telefon.

"Vi kom överens om att träffas i Washington i mitten av januari för att diskutera en lång lista frågor som skapar spänningar mellan EU och USA", sade Phil Hogan i en intervju med tidningen Irish Times i veckan.

"Jag kommer att försöka återställa EU: s och USA:s handelsförhållanden i frågor som tullar på stål och aluminium, och hotet om amerikanska tullar som vedergällning för en digitalskatt i Europa", sade handelskommissionären.

Men när konflikten mellan USA och Iran eskalerar ytterligare kan Phil Hogan behöva skriva "Iran" högst upp på listan med frågor som hans och hans handelskollega måste ta upp i Washington.

Irans president Hassan Rouhani lovade på fredagen att hämnas den amerikanska drönarattacken och världen ser nu med bävan på vad som ser ut att kunna utvecklas till en fullskalig, militär konflikt mellan USA och Iran.

En sådan konflikt skulle sätta EU i en knivig sits, inte minst geopolitiskt - EU-länderna kan precis som för 17 år sedan då USA förklarade krig mot Irak splittras om huruvida de ska stödja eller fördöma den militära insatsen - men också handelspolitiskt.

När Donald Trump i maj 2018 beslutade att dra USA ut ur Iranavtalet - avtalet som USA, EU, Ryssland, Kina och Iran slöt om att omvärlden tar bort det gamla handelsembargot mot Iran mot att Iran avvecklar sitt kärnenergiprogram - sade EU sturskt att man ändå tänkte hålla sig till överenskommelsen.

Europeiska företag hade ivrigt väntat på möjligheten att komma in på den iranska marknaden, med 80 miljoner möjliga konsumenter för europeiska varor och tjänster. Säkerhetspolitiska experter gladdes åt att importer av iransk olja skulle minska Europas beroende av rysk gas.

Iranavtalet helade också EU:s sargade image efter åratal av finanskris och växande EU-fientlighet. Sluttexten, som signerades i Wien 2015 efter tolv år av förhandlingar, var en diplomatisk triumf för EU, och EU:s dåvarande utrikesrepresentant Federica Mogherini berömdes för att hon rott överenskommelsen i hamn.

Men Donald Trump drog inte bara USA ur kärnenergiavtalet, utan hotade också att straffa företag som fortsatte att handla med Iran. Flera europeiska storföretag, som Citroën och Peugeot, oljejätten Total och till och med EU:s egen investeringsbank EIB meddelade snart att man inte vågade handla med Iran, av rädsla för amerikansk vedergällning.

För att sätta press på de länder som håller fast vid avtalet har Iran å sin sida valt att anrika mer uran än vad kärnenergiavtalet medger. EU har därför på sistone övervägt att aktivera en mekanism i avtalet som kan leda till att handelsembargot mot Iran återinförs.

EU-länderna måste alltså väga och vikta noga mellan att avbryta ett avtal som kan ge lukrativ handel för fortfarande finanskrisstukade europeiska företag och hålla hårt på sina diplomatiska insatser på världsarenan, eller att följa USA:s hårdnande linje mot Iran och glömma tanken på ett normaliserat förhållande till regimen i Teheran.

Om USA hamnar i en väpnad konflikt med Iran kommer de 22 av EU:s 28 medlemsländer som är allierade med USA genom försvarsalliansen Nato dessutom behöva fundera över om de kan handla med ett land som ligger i öppen strid mot en av deras militära vänner.

VD, chefredaktör och ansvarig utgivare: Anna Careborg

Politisk chefredaktör: Tove Lifvendahl

Redaktionschef och stf ansvarig utgivare: Maria Rimpi

Redaktionell chef för digitala prenumerationer
och stf ansvarig utgivare: Martin Ahlquist

Chef SvD Nyheter: Mikael Larsson

Chef SvD Näringsliv: Daniel Kederstedt

Chef SvD Kultur: Lisa Irenius

Postadress Svenska Dagbladet, 105 17 Stockholm

Besök Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm

Organisationsnummer 902004-3619

Telefon Kundväxel +46 8 618 02 20

Telefon Växel +46 8 13 50 00

Källa - 2020-01-03 20:18

    Mest läst:
  1. Undantagstillstånd
  2. Nato övning norge
  3. Demonstration NATO organisationer
  4. Menscertifiering
  5. Magnitskij-affären
  6. Försvaret värnkraft
  7. Militärövning gotland2017
  8. Angela merkel och trump nato
  9. Militärövning gotland2017
  10. Wallströmdoktrinen

Om Nato

Ska Sverige gå med i Nato? Följ nyhetsflödet från svensk media och den politiska debatten. Alla nyhter om Sveriges eventuella medlemskap i Nato.
Twitter Facebook Google+