Här försvinner en småstad om året

Senaste nyheterna om Nato

Här försvinner en småstad om året - Gärna bort - men sedan tillbaka igen.

Kroatien hoppas på en "hjärnornas cirkulation" för att bryta sin negativa befolkningstrend.

En hel liten småstad försvinner varje år.

I januarisolen i Zagreb behöver man inte leta länge för att hitta hugade utvandrare.

- Jag har funderat på det, javisst. Jag ser inte att vi har så många utsikter här, särskilt de ungdomar som satsar på en karriär inom vetenskapen, säger Damjan Korak som väntar på bussen utanför sin universitetsinstitution.

Kroatiens befolkning har minskat med närmare 15 procent jämfört med toppåret 1991. En anledning är givetvis kriget i början av 1990-talet, då många både flydde och drevs ut. Men även de senaste årens statistik är mörk. Sedan EU-inträdet 2013 har invånarantalet minskat med cirka 300 000, till omkring 4,1 miljoner.

Många har tidigare sökt sig ut på grund av fattigdom och hög arbetslöshet - drygt 17 procent vid EU-inträdet.

För Damjan Korak och många andra just nu handlar flyttfunderingarna i stället om att få goda arbetsvillkor och uppskattning. Sverige är ett av länderna som lockar.

- Jag har många vänner som jobbar där och de säger att arbetskulturen är utmärkt, lönerna är utmärkta och så vidare, säger han.

Myndigheterna är högst medvetna om problemet. Landets statistiska centralbyrå har varnat för att befolkningen riskerar att ligga runt bara 3 miljoner år 2050. Och det beror inte bara på utflyttning.

- Kroatien har olyckligtvis varje år 15 000 till 16 000 fler som dör än föds. Vi förlorar en liten stad varje år, konstaterar premiärminister Andrej Plenkovic i ett möte med TT och andra inresta EU-korrespondenter från Bryssel.

Utvecklingen har fått Kroatien att trycka på för en större EU-tyngd på demografi - läran om befolkningars storlek, uppbyggnad och förändringar. I den nya EU-kommissionen finns en kommissionär med särskilt demografiansvar - passande nog kroatiskan Dubravka Suica.

Hon har fått i uppdrag att analysera konsekvenserna, kartlägga hur länder och regioner drabbats och vilka typer av reformer som kan användas för att exempelvis skapa bättre service och infrastruktur på landsbygden.

- Min regering har gjort en rad saker på många områden, om skatter, barndagvård, föräldrapenning, investeringar i daghem och skolor och annat som kan skapa en bättre miljö för unga familjer att skaffa fler barn. Men vi har mycket kvar att göra, säger premiärminister Plenkovic.

Kroatien är under våren 2020 ordförandeland i EU:s ministerråd och kommer att föra upp demografifrågorna i en rad sammanhang. Vesna Bedekovic är uttalad demografi- och socialminister och räknar med samtal om balans mellan arbetsliv och privatliv, bland annat vid en särskild ministerkonferens om demografifrågor.

Forsknings- och utbildningsminister Blazenka Divjak talar om behovet av modernare utbildning.

- I dag har vi fortfarande en skola för 1900-talets industrisamhälle, säger Divjak.

Hon drömmer om en "hjärnornas cirkulation", i stället för hjärnflykt. Premiärministern är inne på detsamma.

- Vi vill inte att våra medborgare flyttar helt från Kroatien till andra EU-länder, men gärna att de åker ut och studerar, kanske arbetar ett tag och sedan kommer tillbaka, säger Plenkovic.

Flyttandet inom EU får dubbla konsekvenser. Medan utflödet skapar huvudvärk och minskade skatteintäkter i de fattigare länderna så leder inflödet i de rikare ofta till växande främlingsfientlighet och tunga suckar över allt från lönedumpning till tiggeri.

Andrej Plenkovic vill dock absolut inte rucka på rörelsefriheten. I stället manar han de rika att bidra till ett bättre läge överlag genom mer pengar till EU:s budget.

- Vi försöker använda EU-medlemskapet för att lyfta vår levnadsstandard. Men vi behöver tid. Därför är sammanhållningspolitiken så viktig, säger den kroatiske premiärministern.

Unge studenten Damjan Korak ger honom trots allt hopp.

- Jag tror det är bra att flytta utomlands ett tag för att få erfarenhet, men sedan komma tillbaka och hjälpa landet och ekonomin att växa. Vi får inte glömma bort var vi kommer ifrån, säger Damjan Korak i Zagreb.

Kroatien ligger vid Adriatiska havet i sydöstra Europa och gränsar till Slovenien och Ungern i norr, Serbien i öster samt Bosnien-Hercegovina och Montenegro i söder. Landet är till ytan något större än Jämtlands län.

Kroatien lydde under Österrike-Ungern på 1800-talet och blev en del av det förenade Jugoslavien efter första världskriget. En självständighetsförklaring 1991 ledde till strider med den jugoslaviska centralmakten, som även följdes av interna strider mot etniskt serbiska utbrytarområden, fram till 1995.

Kroatien blev medlem av Nato 2009 och av EU från den 1 juli 2013. Under våren 2020 är Kroatien för första gången ordförandeland i EU:s ministerråd.

Statschef: president Kolinda Grabar-Kitarovic (sedan 2015, ersätts av Zoran Milanovic i februari)

Regeringschef: premiärminister Andrej Plenkovic (sedan 2016)

Valuta: kuna (motsvarar cirka 1,40 i svenska kronor)

Invånare: 4,1 miljoner (mot 4,4 miljoner år 2011)

BNP per invånare: 63 procent av genomsnittet i EU (mot 60 procent 2013)

Arbetslöshet: 6,5 procent (mot 17,4 procent 2013)

Statsskuld: 75 procent av BNP (mot 81 procent 2013)

Källa: Eurostat, Landguiden.

VD, chefredaktör och ansvarig utgivare: Anna Careborg

Politisk chefredaktör: Tove Lifvendahl

Redaktionschef och stf ansvarig utgivare: Maria Rimpi

Redaktionell chef för digitala prenumerationer
och stf ansvarig utgivare: Martin Ahlquist

Chef SvD Nyheter: Mikael Larsson

Chef SvD Näringsliv: Daniel Kederstedt

Chef SvD Kultur: Lisa Irenius

Postadress Svenska Dagbladet, 105 17 Stockholm

Besök Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm

Organisationsnummer 902004-3619

Telefon Kundväxel +46 8 618 02 20

Telefon Växel +46 8 13 50 00

Källa - 2020-01-17 06:00

    Mest läst:
  1. Undantagstillstånd
  2. Nato övning norge
  3. Demonstration NATO organisationer
  4. Menscertifiering
  5. Magnitskij-affären
  6. Försvaret värnkraft
  7. Militärövning gotland2017
  8. Angela merkel och trump nato
  9. Militärövning gotland2017
  10. Wallströmdoktrinen

Om Nato

Ska Sverige gå med i Nato? Följ nyhetsflödet från svensk media och den politiska debatten. Alla nyhter om Sveriges eventuella medlemskap i Nato.
Twitter Facebook Google+