Locket på efter Hultqvists möte om ubåtsaffärer - Saab Kockums kan vara på väg mot en akut kris, enligt uppgifter till SvD. På torsdagen informerade försvarsminister Peter Hultqvist (S) i riksdagen om läget på ubåtssidan. Vad som sades bakom stängda dörrar är i sin helhet hemligt.
Hultqvist kom till försvarsutskottet på egen begäran i sällskap med generaldirektören Göran Mårtensson vid Försvarets materielverk, FMV. I kallelsen talades det kortfattat om "anskaffning av ubåtar". Efteråt gavs inga besked i någon riktning:
- Det var en uppdatering av anskaffningsläget. Innehållet i redovisningen omfattas av försvars-, utrikes och kommersiell sekretess, säger Hultqvists pressekreterare Toni Eriksson.
- Vi har informerat utskottet om undervattensfrågor, det omfattas av olika former av sekretess, säger FMV:s presschef Henrik Hedberg.
Saabs presschef Ann Wolgers vill inte uttala sig om den hemliga informationen till utskottet.
- Det är inget för mig att kommentera.
Nyligen valde Saabs koncernledning att utan förvarning och närmare förklaring att byta ut Kockums affärsområdeschef Gunnar Wieslander. Enligt pressmeddelandet som skickades ut skedde det i samförstånd.
Samtidigt är Kockumsvarvet hårt pressat av en minskad orderingång. I en SvD-intervju i november talade koncernchef Micael Johansson om att om det inte kommer in "nya beställningar nästa år måste vi anpassa verksamheten".
- Pengarna kan vara på väg att ta slut och då uppåstår det ett akut krisläge. Något har hänt när chefen får gå. Uteblir resultaten i ett börsnoterat företag är det naturligt att cheferna omsätts, säger en person med insyn.
För närvarande pågår produktionen av två nya A26-ubåtar som ska levereras till marinen 2024 och 2025. Vad som ska hända efter det är ett frågetecken.
Kontraktet med staten är värt totalt 8,2 miljarder kronor, men innehåller också en klausul om omförhandling om det inte går att sälja A26 på export, vilket hittills inte har lyckats. Klausulen löstes ut under 2019 och om den inte förhandlas bort kan det betyda ökade kostnader för staten på minst en miljard kronor, sannolikt mer.
För regeringen är det ett skäl att lägga nya beställningar på Kockums eller gå in med stöd och någon form av räddningspaket. Dessutom kan det vara nödvändigt om det krisande varvet ska överleva.
Oavsett vilket måste pengarna då tas inom ramen för kommande försvarsbeslut och då är det något annat som måste tas bort.
I förlängningen kan det bli en fråga om vad som ska prioriteras när försvarsbeslutet väl ska fattas: den operativa militära förmågan eller att hålla den svenska försvarsindustrin bakom ryggen. Den målkonflikten hänger som ett tungt ok över hela försvarsfrågan.
Vad regeringen eventuellt planerar för stödåtgärder på ubåtssidan och hur det i så fall kan förankras med övriga partier är ännu inte känt.
Detsamma gäller den information som Hultqvist lämnade till utskottet under punkten "Sveriges partnerskap i Nato".
- Alla som var närvarande har belagts med fullständig tystnadsplikt i alla delar, säger en person med inblick i detta.