Löfven strök kravet på nedrustning av kärnvapen - Stefan Löfven har ingenting att säga om den kärnvapenfria värld som Margot Wallström satt som mål - och som i förlängningen kan hota stabiliteten i svensk säkerhetspolitik.
I regeringsförklaringen nämnde statsministern inte FN-avtalet med ett ord. Tvärtom ströks fjolårets krav på att "främja nedrustning".
Om det ska tolkas i någon medveten riktning, den kan också vara en slumpens skörd, så är det att Löfven inte vill tydliggöra utrikesministerns ambitioner att skriva under FN-avtalet som officiell regeringspolitik i det för stunden utsatta läget.
En kommentar belyser ett ämne ur flera infallsvinklar. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Dessutom var det ett budskap anpassat till politiska realiteter när Nato- och kärnvapenstaterna USA och Storbritannien är i full färd med att förflytta förband på västkusten som ett led i försvarsövningen Aurora och dessutom det första testet av värdlandsstödet med Nato på svensk mark.
Stefan Löfven har lagt olika tyngdpunkt vid säkerhetspolitiken genom åren.
I den fjärde regeringsförklaringen i ordningen kom det avsnittet alldeles i början, men i intetsägande ordalag.
Av fjolårets i vissa ögon kontroversiella nyhet, att betona värdet av att den "transatlantiska länken stärks", alltså försvarssamarbetet med USA, märktes ingenting.
Ett skäl kan vara att USA:s president numera heter Donald Trump och inte Barack Obama, och att det ger en återhållande effekt.
För ett år sedan betonade Löfven också att "partnerskapet med Nato utvecklas".
I årets version sades ingenting om det. Löfven stannade istället vid två standardfraser: att den militära alliansfriheten "tjänar vårt land väl" och att "vår säkerhetspolitiska linje ligger fast". För närvarande är det dock inte alls lika självklart som det brukar vara.
Margot Wallströms besked att den svenska regeringen avser att underteckna FN-konventionen om ett totalt kärnvapenstopp har satt hela den svenska säkerhets- och försvarspolitiken i gungning.
Vid måndagens möte i utrikesnämnden diskuterades ärendet bakom stängda dörrar på slottet.
Enligt vad SvD erfar framfördes det då starka invändningar mot det faktum att S-M-regeringen redan röstat ja till förhandlingsresultatet, utan att det var förankrat i riksdagen, att Wallström tänker gå vidare, och även mot bakgrund av den kritik som framförts från Sveriges mest centrala samarbetsländer på försvarsområdet.
USA:s försvarsminister James Mattis har varnat för negativa konsekvenser i ett brev till Peter Hultqvist, både för det bilaterala samarbetet mellan länderna och för att Sverige riskerar att stängas ute från rollen som nära partnerland till Nato inom ramen för Enhanced Opportunities Program (EOP) när det ska förnyas inom kort.
Liknande tongångar hördes i den gångna helgen från Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg i en intervju i SVT:s Agenda. USA har pekat på riskerna även i andra sammanhang, vilket är välkänt i regeringskansliet. Likaså Natos övriga kärnvapenländer Storbritannien och Frankrike samt även Tyskland.
Stefan Löfvens svar på det blev att ligga lågt. På sikt är det ingen framkomlig väg för statsministern.