M vill värdesäkra Försvarsberedningen - Beatrice Ask, i replik till Allan Widman om att Liberalerna är med på att äventyra försvarets förmågeökning.
Det här är en text från SvD Ledare. Ledarredaktionen är partipolitiskt oavhängig med beteckningen obunden moderat.
Den 15 november kommer vi att veta vilken bedömning som Försvarsmakten och de andra myndigheterna gör när det gäller genomförbarheten av Försvarsberedningens förslag, inklusive kostnadsberäkningen. Det står dock klart att Finansdepartementets sätt att räkna på kan skapa problem.
Det inser även Allan Widman (L) som med rätta i en artikel i Säkerhetsrådet är bekymrad över den överenskommelse hans eget parti undertecknat tillsammans med regeringspartierna och Centern. Han frågar sig om den kommer att vara tillräcklig för att finansiera Försvarsberedningens förslag. Anledningen är att överenskommelsen utgått från en beräkningsmodell som inte värdesäkrar tillskotten fram till 2025.
Vi moderater anser att detta äventyrar försvarets förmågeökning och skjuter därför till extra resurser i vår budget - utöver L:s och regeringens nivå.
Mot bakgrund av ett allt sämre säkerhetsläge är det nödvändigt att Sveriges försvar stärks. Försvarsberedningen har också lagt omfattande förslag som, om de genomförs, innebär en substantiell förmågehöjning. Det handlar om satsningar på alla försvarsgrenar, en större krigsorganisation och en ansenlig materiell förnyelse.
Som Allan Widman påpekar är det centralt att helheten i beredningens förslag genomförs. Förslagen är väl avvägda, genomarbetade och noggrant kostnadssatta och avsedda att skapa ett försvar som både har en förmåga att möta en potentiell angripare i luften och på sjön, men även kunna slå tillbaka en landstigning på svensk mark. Försvarsberedningen har dessutom presenterat en egen delrapport med förslag som ska stärka det civila försvaret och totalförsvaret.
Saker som försörjningstrygghet, förmåga att stå emot cyberangrepp och desinformation samt ett fungerande befolkningsskydd är centrala för att även det militära försvaret ska kunna fungera i händelse av kris och krig. Det är därför anmärkningsvärt att regeringen och dess samarbetspartier bara har gjort en överenskommelse om det militära försvaret, men där förslag och kostnader för det civila försvaret inte är inkluderade.
I det resurstillskott som moderaterna går fram med finns även extra pengar till det civila försvaret och till underrättelsemyndigheterna. Helheten i det samlade försvaret måste beaktas. Sammanlagt lägger M drygt fyra miljarder mer på försvaret än regeringen och deras samarbetspartier samt Sverigedemokraterna under perioden 2020-2022.
Vad som också är uppseendeväckande är att SD i sitt budgetförslag inte lägger en krona mer till försvaret än regeringen för perioden 2020-2022. SD har haft en mycket hög svansföring i försvarsfrågan och säger sig vilja uppnå målet att försvaret ska få 2,5 procent av BNP, jämfört med dagens dryga 1 procent. Partiet sätter ett mycket högt mål, men är inte berett att leverera de resurser som behövs utan skjuter istället satsningarna på framtiden.
Sveriges säkerhet måste vara en fråga där politiken kan se bortom kortsiktig taktik. Försvarsbeslutet 2020 ska ha siktet inställt på att över tid bygga hållbar och hög svensk försvarsförmåga. Vi moderater har själva lärt läxan och gjort långsiktiga åtaganden när det gäller att arbeta för ökad försvarsförmåga genom att satsa två procent av BNP på försvaret och verka för ett svenskt Natomedlemskap.
Moderaternas förhoppning är att det ska gå att hitta en bred politisk lösning för att säkerställa att försvaret får de resurstillskott som behövs för att öka försvarsförmågan. Därför är det bra att L nu går ut och talar klartext om att det finns stora frågetecken kring den försvarsöverenskommelse de själva medverkat till. Nu återstår att se hur riksdagens partier agerar i praktiken när fakta ligger på bordet efter den 15 november.
BEATRICE ASK är försvarspolitisk talesperson (M).