Nato är inget hinder i strävanden för fred - Det norska exemplet visar att det inte finns några motsättningar mellan nära relationer med Nato och möjligheten att vara en aktiv medlare i internationella konflikter. Det skriver Kerstin Lundgren (C) och Liv Signe Navarsete, Senterpartiet i Norge.
Under lång tid har de nordiska länderna haft ett nära samarbete med Nato. Tre nordiska länder - Norge, Danmark och Island - är medlemmar och har så varit sedan bildandet 1949. Sverige och Finland står alltjämt utanför Nato men i takt med att säkerheten i vår omvärld blivit skörare de senaste åren har frågan om relationerna till Nato blivit allt mer aktuell.
I dag kommer Sveriges riksdag att debattera det omdiskuterade värdlandsavtalet med Nato. Frågan har gett upphov till mycket debatt. Detta trots att frågan i grunden inte är särskilt kontroversiell. Sverige har redan ett nära samarbete med Nato och det är en uttalad vilja från svensk sida att bygga säkerhet tillsammans med andra länder. Värdlandsavtalet innebär bland annat att Sverige ska kunna ge och ta emot militärt stöd från Nato vid kris, eller krig i Sverige eller i närområdet, men också underlätta samarbete och samövning i fredstid.
I den svenska debatten har det framförts argument som antyder att Sveriges möjligheter att arbeta för fredlig utveckling skulle försvagas till följd av såväl ett medlemskap som ett värdlandsavtal. Men det är en missvisande bild av vad ett Natomedlemskap innebär.
Såväl Norge som Sverige har en lång historia av att ta ställning för avspänning, fred och demokrati. Inte minst Norge har under de senaste åren varit djupt involverade i medlingsinsatser i Östtimor, Sri Lanka, södra Sudan och Palestina. Ansträngningarna har inte alltid resulterat i fredsavtal, men medlingen och förhandlingarna har gjort stor skillnad på vägen.
Samtidigt som Norge prioriterat att lägga resurser på att bygga en organisation för medling och fredsarbete är Nato-medlemskapet viktigt. I kombination med att vara ett land som tydligt står upp för mänskliga rättigheter och demokratiska principer är det kontaktnät som Nato innebär snarare en tillgång än en svaghet för Norge i arbetet för en fredligare värld.
Norge och Sverige har en demokratisk historia och ett nära samarbete att vara stolta över. Vi har också skäl att vara stolta över de många insatser för fred och avspänning våra länder bidragit med genom åren. Detta bör vi se som en viktig uppgift också i framtiden.
Det svenska Centerpartiet har dragit slutsatsen att säkerhetsläget i kombination med behovet av tydlighet och ärlighet i utrikes- och säkerhetspolitiken talar för ett svenskt Nato-medlemskap. Det norska Senterpartiet ser Nato-medlemskapet som en självklar del för den egna säkerheten och för Norges position i utrikespolitiken. Men att Norge är medlemmar är i sig inte ett argument för att Sverige ska ansöka om medlemskap. Däremot är de norska erfarenheterna viktiga för möjligheten att dra slutsatser kring vad närmare relationer med Nato skulle betyda för Sverige.
Frågan om ett medlemskap i Nato är och ska alltid vara ett nationellt beslut. Sverige måste på egen hand analysera och avgöra på vilket sätt de svenska relationerna till Nato bör se ut utifrån den säkerhetspolitiska situationen. Men en sak är tydlig. Och det är att varken ett värdlandsavtal eller ett eventuellt medlemskap skulle minska Sveriges möjligheter att medla i konflikter och bidra till fredlig utveckling.
riksdagsledamot och utrikespolitisk talesperson för Centerpartiet
utrikes- och försvarspolitisk talesperson för Senterpartiet i Norge