Ny bild visar Kina rustar med nytt hangarfartyg

Senaste nyheterna om Nato

Ny bild visar Kina rustar med nytt hangarfartyg - Maktbalansen rubbas och gapet till USA krymper snabbt när den kinesiska militären expanderar och bygger ut flottan med både nya hangarfartyg och ubåtar. Men det är osäkert hur vältrimmad den kinesiska militären egentligen är.

Kina verkar vara i full gång med att bygga sitt tredje hangarfartyg. Det är i vilket fall vad bilderna sägs visa som den amerikanska tankesmedjan CSIS nyligen publicerade.

Även om det är långt kvar innan fartyget är färdigt så är bilderna ännu ett tecken på att Kina nu avancerar snabbt. Och det även med något så dyrt och avancerat som hangarfartyg, byggda för att med sina stridsflygplan utöva militärmakt på långa avstånd.

Tekniskt är bygget dessutom ett stort steg. För första gången utvecklar och bygger Kina nu ett större och helt eget hangarfartyg. Det första köptes begagnat från Ryssland och det andra byggde vidare på samma modell.

Samtidigt händer en hel del under ytan. Enligt det amerikanska försvarsdepartementet har Kina nu tagit två nya atomdrivna ubåtar i drift. Totalt har Kina i så fall sex ubåtar i Jin-klass som kan användas för att avfyra ballistiska kärnvapenrobotar.

Nya hangarfartyg och ubåtar är stora investeringar men det är ändå bara de två senaste exemplen på hur den kinesiska militären snabbt växer sig starkare. Det innebär också att glappet mellan världens största militärmakt, USA, och Kina snabbt minskar.

- Tittar man tillbaka hade USA 1990 en försvarsbudget som var 27 gånger större än Kinas. I dag är den bara tre gånger större, säger Jerker Hellström, forskningsledare med inriktning mot Kina på statliga FOI.

Bakom det hela finns en enkel förklaring. Kinas snabbt växande ekonomi.

År efter år har Kina satsat motsvarande 2 procent av sin ekonomi på försvaret. Det är samma nivå som Nato-länderna siktar på men klart under både USA och Ryssland.

Men eftersom den kinesiska ekonomin växer fort har det också blivit mycket pengar till militären. Enligt Jerker Hellström handlar det om en årlig ökning på 5-9 procent och det finns inga tecken på någon neddragning.

- Med den här takten kommer Kina på några decenniers sikt att komma väldigt nära USA, säger Per Olsson forskare i försvarsekonomi och även han på FOI.

Kina lägger nu knappast så mycket på militären för nöjes skull. Till stor del handlar satsningen om att skydda de investeringar som Kina gör i många länder och inte minst om att skydda de handelsvägar som den kinesiska ledningen bygger upp till Europa och Afrika.

Men det finns en faktor som väger tyngre än allt annat för den kinesiska ledningen.

- Ur Pekings perspektiv är Taiwan det absolut viktigaste. Xi Jinping har utlovat att Taiwan ska bli en del av Kina. Helst med fredliga medel. Fast om det behövs har den kinesiska militären i uppdrag att agera, säger Jerker Hellström.

Moderniseringen har också lett till en massiv omställning av den kinesiska militären. Samtidigt som många officerare rensats ut under anklagelser om korruption har man dragit ned på den folkrika armén för att satsa mer på flottan.

De kinesiska varven har arbetat intensivt de senaste åren och räknat i antal fartyg har Kina nu världens största flotta.

- Fast det är svårt att bedöma kvalitén och USA ligger fortfarande före på de flesta områden, säger Per Olsson.

Dessutom är det oklart hur välövad och samordnad den kinesiska militären är. Där skiljer det mycket mot den amerikanska militären som varit inblandad i flera konflikter medan Kina inte varit i krig sedan 1979 när landet gick in i Vietnam.

USA har även fördel av starka allierade i form av Japan, Sydkorea och Australien som satsar mer på sina flottor. Australien är till exempel på gång med en stor förnyelse av sina ubåtar.

Det är ändå uppenbart att den kinesiska militären stärkt sin position markant. För ett halvår sedan konstaterade amiralen Philip Davidson, chef för USA:s militär i Indien/Stilla havsområdet, att Kina nu skulle vinna nästan alla konflikter med USA i sitt närområde. Enda undantaget är ett direkt krig.

En förklaring till det är att Kina, under grannländernas protester, expanderat i havsområdena öster om det asiatiska fastlandet och bland annat placerat ut robotar på konstgjorda öar, robotar som kan slå ut fientliga flyg och fartyg.

På det här sättet kan man också tvinga de amerikanska hangarfartygen att hålla sig så långt borta att deras stridsflygplan inte når fram till målen. I praktiken blir de oanvändbara och Kina kan då också lättare få ut sina ubåtar.

- Det är lite märkligt egentligen. Kina säger att deras missiler gör de amerikanska hangarfartygen obsoleta. Samtidigt utvecklar de själva hangarfartyg, säger Per Olsson.

Det är många länder som känner av den ökade kinesiska militära aktiviteten.

I april uppgav exempelvis det japanska försvarsdepartementet att flygvapnet under 2018 vid 638 tillfällen fick skicka upp stridsflygplan från incidentberedskapen. De skulle då möta olika typer av kinesiskt militärflyg som närmade sig japanskt territorium.

Det motsvarar en ökning med närmare en tredjedel jämfört med 2017.

Totalt gjorde den japanska incidentberedskapen 999 ingripanden förra året. Många riktades även mot ryska plan.

Tf

Källa - 2019-05-10 22:23

    Mest läst:
  1. Undantagstillstånd
  2. Magnitskij-affären
  3. Nato övning norge
  4. Menscertifiering
  5. Demonstration NATO organisationer
  6. Försvaret värnkraft
  7. "strikt" @mail.dk
  8. Https://www.senastenyheterna.se/nato/norge-dammar-av-hemlig-ubatsbas-fran-kalla-kriget/
  9. "elizabeth" @mail.dk
  10. Militärövning gotland2017

Om Nato

Ska Sverige gå med i Nato? Följ nyhetsflödet från svensk media och den politiska debatten. Alla nyhter om Sveriges eventuella medlemskap i Nato.
Twitter Facebook Google+