Som om ingenting hade hänt - Säger er namnet Eston Kohver något? Minns ni? Mitt i den svenska valrörelsen 2014 blev han, en estländsk polisofficer, bortförd från estnisk mark av den ryska underrättelsetjänsten FSB och satt i fängelse. Fast Ryssland hävdar att Kohver greps på rysk mark under en hemlig operation, och dömde honom i augusti 2015 till 15 års fängelse för spioneri.
Det här är en text från SvD Ledare. Ledarredaktionen är partipolitiskt oavhängig med beteckningen obunden moderat.
Trots att det inte ens är 40 mil till Estland var det öronbedövande tyst om händelsen i de svenska slutdebatterna som då pågick. Vi malde på, enligt plan. Miljö och sjukvård och skola och integration. Alla hedervärda, angelägna frågor, men som i jämförelse med frågor om nationell suveränitet och medborgerliga rättigheter får sägas vara av underordnad betydelse. De förra går liksom bara att lösa under förutsättning att de senare är garanterade.
För den som till äventyrs kanske ville sondera den säkerhetspolitiska terrängen i Östersjöområdet genom att testa hur stark den svenska upplevda närheten till de baltiska grannarna är, var den svenska reaktionen inför övergreppet tämligen tydlig. Jo, Sveriges regering och enskilda politiker engagerade sig på ett sätt som sannolikt hade betydelse för det frisläppande av Kohver som skedde i september 2015. Men debatterna i valrörelsen 2014 berörde inte med många andetag världen utanför landets gränser.
Nu är det förvisso troligt att kidnappningen av Kohver inte hade som primärt syfte att testa svenska instinkter av grannsolidaritet. Gripandet skedde nämligen två dagar efter att president Barack Obama hade besökt Tallinn med försäkringar om Natoskydd vid ett eventuellt ryskt angrepp. Det har förmodligen lika lite att göra med slumpen, som det faktum att frisläppandet av Kohver ägde rum lagom inför Putins tal i FN. Utlämningen skedde genom ett utbyte mot spionen Aleksei Dressen, tidigare högt uppsatt inom den estniska säkerhetspolisen och dömd för samarbete med FSB.
Löpande läggs fler namn till den långa listan av övergrepp mot inte bara enskilda individer, utan även den rättsstatsprincip som utgör fundament för de liberala demokratierna. Listan där sedan tidigare förutom Eston Kohver även står bland andra Boris Nemtsov, Anna Politkovskaja och Sergej Magnitskij, bär nu även namnen Sergej och Julia Skripal. Nervgas, ni minns?
Maktspråket från Kreml kommer emellertid i många skepnader. Nyligen passerade tioårsdagarna för det ryska kriget mot Georgien. I samband med det passade Rysslands premiärminister Dmitrij Medvedev på att försöka skrämma Nato som utlovat medlemskap till Georgien med "fruktansvärd konflikt" om planerna fullföljs.
Och vi då? Ja, vi kör valrörelse igen. Vi maler på, enligt plan. Sjukvård och skola och integration och miljö. Hedervärda frågor. Försvarsfrågan rankas som den viktigaste frågan av två procent av befolkningen, enligt Demoskop. Trots att det i Natos generalsekreterares Jens Stoltenbergs årsrapport 2015 kunde bekräftas att Ryssland övade kärnvapenanfall mot Sverige i närheten av Gotska sandön i mars 2013. Trots kriget mot Ukraina och annekteringen av Krim. Trots rysk valpåverkan i USA och Frankrike. Vi tycks helt enkelt immuna mot viss typ av information. Faktaresistenta, rentav.
Men grader i det aningslösa värmehärket finns förstås. Borgerligheten har - äntligen! - tagit sig samman och börjat formulera en hållning som står i paritet med de signaler omvärlden ger. Uttalad vilja till Natomedlemskap och tydligare budgetprioriteringar är omtag på rätt kurs. Förlorad tid går inte att ta igen, men det finns en uppriktig ånger inför vanskötseln och en vilja att göra rätt.
Så finns det andra blommor på ängen. De röda nejlikorna och de populistiska blåsipporna kräver att Sverige lämnar EU, säger nej till Natosamarbete, nej till den försvarspolitiska överenskommelsen och accepterar inte överenskommelsen kring åtgärder mot terrorism.
De hamnar i samma kategori av säkerhetspolitiskt bottenskrap som Feministiskt initiativ, som vill kapa en fjärdedel på det redan undernärda försvaret för att införa arbetstidsförkortning. På deras affischer står: "Den enda ryssen vi ska rusta för är ryssvärmen". Det är en olidlig genans i stil med vad Österrikes utrikesminister Karin Kneissl nyligen presterade, då hon på sitt bröllop förärade Vladimir Putin både dans och djup hovnigning. Kneissl som även har migration och Europa på sitt bord, är tillsatt av FPÖ som i december 2016 slöt ett femårigt samarbetsavtal med Putins parti Enade Ryssland.
För övrigt förbereder Ryssland just nu en sökoperation efter en atomdriven kryssningsrobot i Barents hav utanför Norge. Modellen lanserades av Putin i sitt vårtal som en robot som "gör Natos försvar värdelöst".