Spretiga uppgifter om USA ska lämna Irak

Senaste nyheterna om Nato

Spretiga uppgifter om USA ska lämna Irak - USA:s militärledning uppges i ett brev ha informerat sin motsvarighet i Bagdad att man förbereder sig för att ta hem sina soldater från landet. Men enligt USA:s försvarsminister finns det inga planer på tillbakadragande och att brevet var ett "misstag".

Uppgiften om att USA är på väg att lämna Irak kommer dagen efter att Iraks parlament uppmanat landets ledning att kasta ut utländska soldater.

Flera medier tog del av det aktuella brevet som är undertecknat av brigadgeneral William Seely - ledare för USA:s styrkor i Irak - och sänt till ledaren för de irakiska styrkorna. Där står det att de USA-ledda styrkorna i Irak "de kommande dagarna och veckorna ska ompositionera sina styrkor för att förbereda för framtida förflyttning".

Vidare står det i brevet, som är daterat på måndagen, att möjligheten att genomföra uppgiften "kräver att koalitionsstyrkorna vidtar vissa åtgärder för att säkerställa att förflyttningen ur Irak genomförs på ett säkert och effektivt sätt".

Snart efter att innehållet i brevet läckt ut tillbakavisade USA:s försvarsminister Mark Esper uppgifterna om att USA ska vara på väg att lämna Irak.

Kort därpå förklarade försvarshögkvarteret Pentagons försvarschef Mark Milley att brevet visserligen var "genuint" men i att det inte var meningen att det skulle sändas - ett "illa formulerat misstag som skickades av misstag".

- Det borde aldrig ha sänts, säger Milley i en kommentar.

Några timmar tidigare hade försvarsalliansen Nato meddelat att man står bakom USA i den eskalerande konflikten med Iran. .

- Vi fördömer unisont Irans stöd till en rad olika terroristgrupper, säger Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg, efter att militäralliansens medlemmar samlats för att diskutera den situation som uppstått.

Enligt Stoltenberg lade man från amerikanskt håll fram motivet till den dödliga drönarattacken i fredags mot den iranske toppgeneralen Qassem Soleimani.

- Vid mötet i dag uppmanade de allierade till återhållsamhet och nedtrappning. En ny konflikt ligger inte i någons intresse. Så Iran måste avstå från ytterligare våld och provokationer.

Nato har lagt sitt träningsuppdrag i Irak på is, men bara till dess det bedöms vara möjligt att återuppta det, enligt Stoltenberg.

FN:s generalsekreterare António Guterres uppmanar alla parter att ta ett steg tillbaka, utan att nämna något enskilt land.

Hos de berörda parterna hörs dock inga försonande toner. Regimen i Iran har sedan tidigare utlovat någon form av vedergällning i närtid.

- Vi lovar att fortsätta på martyren Soleimanis inslagna väg med samma kraft.  .  . och den enda fullvärdiga gottgörelsen för vår del vore att avlägsna USA från regionen, säger Esmail Qaani, som efterträder den dödade Qassem Soleimani som befälhavare för det iranska revolutionsgardets specialstyrka Quds.

I Iran råder landssorg och Soleimanis kvarlevor har hyllats vid en stor begravningsprocession i Teheran. Där talade hans dotter, som varslade om att USA och Israel står inför en "mörk dag".

USA:s president Donald Trump hotade tidigare med att USA var redo att attackera 52 mål i Iran - där siffran 52 syftar på det antal amerikaner som hölls gisslan i Iran i slutet av 1970- och början på 1980-talet.

"Hota aldrig Iran", svarade Irans president Hassan Rohani på Twitter.

"De som refererar till antalet 52 bör också komma ihåg antalet 290", skrev han med hänvisning till det antal liv som gick förlorade 1988 när ett amerikanskt örlogsfartyg sköt ner ett iranskt passagerarplan över Persiska viken.

På söndagen besköts Gröna zonen i Iraks huvudstad Bagdad, den skyddade zon där regeringskvarteren och andra länders beskickningar ligger, åter med raketer. Sveriges ambassad drabbades dock inte, uppger svenska UD för TT.

Statsminister Stefan Löfven skriver på Facebook att han är djupt bekymrad över utvecklingen i Irak och regionen. "De senaste dagarnas militära och retoriska upptrappning riskerar att leda till en våldsspiral med stora konsekvenser", skriver Löfven.

Löfven säger också att regeringen inväntar konkreta besked från Irak gällande parlamentets uppmaning att kasta ut alla utländska styrkor ur landet.

"Den svenska militära insatsen i Irak grundar sig på en inbjudan av Iraks regering. Nu får vi invänta en officiell kommunikation från Irak för att bättre förstå innebörden av beslutet i parlamentet", skriver Löfven.

28 december 2019: I en raketattack mot en irakisk militärbas nära Kirkuk dödas en civilanställd amerikansk medborgare. Flera amerikaner och irakiska soldater skadas. USA lägger skulden på den Iranstödda shiamilisen Hizbollah-brigaderna.

30 december 2019: USA genomför flyganfall mot fem av Hizbollah-brigadernas baser i Irak och Syrien. Enligt Pentagon genomfördes anfallen som svar på upprepade angrepp som milisen utfört mot baser i Irak där styrkor från den USA-ledda koalitionen är placerade.

31 december 2019: Demonstranter försöker storma USA:s ambassad i Bagdad i protest mot de amerikanska flyganfallen. Vid ett tillfälle tar de sig in genom grindarna. Irakiska säkerhetsstyrkor hindrar inte demonstranterna från att ta sig in i högsäkerhetsområdet Gröna zonen, där ambassaden ligger.

3 januari 2020: Den iranske toppgeneralen Qassem Soleimani, chef över Irans revolutionsgardes specialstyrka Quds, dödas i en drönarattack på väg från flygplatsen i Bagdad. Attacken sker på order av USA:s president Donald Trump. Irans president Hassan Rohani utlovar hämnd. Vid drönaranfallet dödades även den irakiske milischefen Abu Mahdi al-Muhandis, en av de högsta ledarna inom milisgruppen Hashed al-Shaabi, Folkets mobiliseringsstyrkor.

4 januari 2020: Nato pausar temporärt arbetet med att utbilda irakiska säkerhetsstyrkor i Irak. Sveriges försvarsmakt, som har ett 70-tal personer i den multinationella insatsstyrkan, gör detsamma.

5 januari 2020: USA:s president Donald Trump hotar att slå ut 52 viktiga iranska mål, om Iran gör verklighet av sina hot om vedergällning (antalet 52 representerar de 52 amerikanska gisslan som togs av Iran mellan den 4 november 1979 och den 20 januari 1981 red. anm. ) Iraks parlament antar en resolution med kravet att USA:s militär ska kastas ut ur landet. Iran meddelar att landet inte längre begränsar sin anrikning av uran och överger därmed i praktiken kärnteknikavtalet från 2015. USA lämnade avtalet 2018.

6 januari 2020: Generalen Qassem Soleimanis kvarlevor förs genom Teheran i en begravningsprocession. Enligt statliga iranska medier manifesterar miljontals människor på Teherans gator. Demokraterna i representanthuset i USA:s kongress lägger fram ett förslag om att begränsa president Donald Trumps befogenheter att vidta nya militära åtgärder mot Iran.

VD, chefredaktör och ansvarig utgivare: Anna Careborg

Politisk chefredaktör: Tove Lifvendahl

Redaktionschef och stf ansvarig utgivare: Maria Rimpi

Redaktionell chef för digitala prenumerationer
och stf ansvarig utgivare: Martin Ahlquist

Chef SvD Nyheter: Mikael Larsson

Chef SvD Näringsliv: Daniel Kederstedt

Chef SvD Kultur: Lisa Irenius

Postadress Svenska Dagbladet, 105 17 Stockholm

Besök Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm

Organisationsnummer 902004-3619

Telefon Kundväxel +46 8 618 02 20

Telefon Växel +46 8 13 50 00

Källa - 2020-01-06 23:13

Liknande nyheter

    Mest läst:
  1. Undantagstillstånd
  2. Nato övning norge
  3. Demonstration NATO organisationer
  4. Menscertifiering
  5. Magnitskij-affären
  6. Försvaret värnkraft
  7. Militärövning gotland2017
  8. Angela merkel och trump nato
  9. Militärövning gotland2017
  10. Wallströmdoktrinen

Om Nato

Ska Sverige gå med i Nato? Följ nyhetsflödet från svensk media och den politiska debatten. Alla nyhter om Sveriges eventuella medlemskap i Nato.
Twitter Facebook Google+