Trump pressar Nato ledare till extramöte - USA:s president fortsätter att skälla på låga försvarsbudgetar i övriga Nato-länder och tvingar övriga ledare till en extrasession vid dagens toppmöte i Bryssel.
I praktiken är det mesta ändå "business as usual" i Nato-samarbetet.
Den hätska budgetkritiken från USA:s president Donald Trump fortsätter ihärdigt. Trump har ända sedan sitt tillträde i fjol ropat högt om att framför allt de europeiska medlemsländerna - och inte minst Tyskland - inte lever upp till alliansens målsättning om att lägga minst motsvarande två procent av sin BNP på försvaret.
Trump lade till nya tirader via Twitter i morse:
"Tyskland har just börjat betala Ryssland, det land de vill ha skydd från, miljarder dollar för den energi de får från en ny ledning från Ryssland. Inte acceptabelt! Alla Nato-länder måste uppfylla tvåprocentsmålet och det måste i slutändan gå upp till fyra procent!"
Nato-källor uppger nu för Reuters att den upprepade kritiken gjorde att ett pågående möte med Ukrainas och Georgiens presidenter på torsdagsförmiddagen fick avbrytas för att i stället ersättas av ett internt Nato-möte om pengarna.
Bland annat ska Trump ha krävt en snabbare deadline för när medlemsländerna ska nå upp i tvåprocentsmålet, i stället för att som nu sträva efter att nå det till år 2024.
Några direkta hot om att lämna Nato framfördes dock inte, uppger Nato-källor för Reuters.
Trumps ilskna ord och upprepade twittrande får samtidigt många inom Nato att klia sig i huvudet och undra hur man egentligen ska tolka presidentens uttalanden.
På lägre politisk nivå och i praktiken fungerar i alla fall försvarsalliansen i princip helt som tidigare, med flitiga försäkringar från USA om hur allvarligt och långsiktigt man tar på samarbetet.
Dagens Nato-möte skulle egentligen främst handla om den Nato-ledda insatsen i Afghanistan samt relationerna till Georgien och Ukraina.
För de två forna Sovjetrepublikerna handlar det främst om att upprepa sitt stöd och hålla ledarna på gott humör.
- Nato är starkt i sitt stöd för Ukrainas suveränitet och territoriella integritet och vi fördömer starkt Rysslands illegala annektering av Krim-halvön, sade generalsekreterare Jens Stoltenberg inför mötet med Ukrainas president Petro Porosjenko.
Både Georgien och Ukraina har uttryckt önskemål om framtida Nato-medlemskap. Och åtminstone för Georgien har Nato-länderna redan för flera år sedan i princip sagt ja - men inte än.
- Georgien kommer att bli medlem i Nato, ländernas ledare upprepade det i går. Och vi kommer att fortsätta att arbeta med er för att förbereda er för medlemskap, sade Stoltenberg.
I praktiken sätter dock de fastlåsta konflikterna i de ryskstödda utbrytarrepublikerna Abchazien och Sydossetien för tillfället helt stopp för alla georgiska medlemskapsförhoppningar.
Tolv länder fanns med från start när försvarsalliansen Nato bildades 1949: Belgien, Danmark, Frankrike, Island, Italien, Kanada, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Storbritannien och USA.
Därefter har ytterligare 17 länder tillkommit:
Nato har dessutom inbjudit Makedonien till medlemskapsförhandlingar i syfte att göra landet till medlem så fort landets nya namn, Nordmakedonien, blir formellt accepterat.
Därutöver har för närvarande även Bosnien-Hercegovina och Georgien status som "aspirantländer".