Trump utmanar länken över Atlanten - USA:s militära understöd kan ej garanteras om Ryssland anfaller Nato:s medlemsländer i Baltikum, menar den republikanska presidentkandidaten Donald Trump i en intervju i New York Times (20/7-16). Det måste först övervägas om dessa länder "uppfyllt sina åtaganden" mot USA. Turkiet liksom andra auktoritära stater bör ej tvingas respektera mänskliga fri- och rättigheter. Washington måste först "städa upp sin egen röra".
Trump drivs av övertygelsen om att det internationella systemets maktfördelning ej tjänat Washingtons intressen väl. Han vill reducera landets militära utgifter och menar att andra stater ej längre kan skyddas av försvarsgarantier utan att betala en anständig andel av kostnaderna.
“The Donald", som han kallas i folkmun har uttryckt beundran för auktoritära ledare som Rysslands President Putin. Paul Manafort - som tidigare jobbat för Zaires diktator Mobutu liksom Filippinernas Marcos - har anställts som kampanjrådgivare. I Trumps värld bör en snäv definition av amerikanska intressen alltid sättas främst, inte nationsbyggande eller internationellt samarbete.
En valvinst för Trump riskerar att utmana grunderna för det transatlantiska partnerskap som har garanterat även Sveriges frihet, välstånd och säkerhet under efterkrigstiden. Politiken skulle göra Baltikum i det närmaste försvarslöst. Detta i en tid då EU är försvagat av Brexit och Ryssland blir allt mer auktoritärt.
Det behövs mer, inte mindre, transatlantiskt alliansbyggande i vår tid av globala utmaningar. Sverige och Europa måste samtidigt ta ett större utrikes- och säkerhetspolitiskt ansvar.
Putin - som hyllat Trump som “tveklöst begåvad" - har anledning att korka upp ännu en champagneflaska i Kreml.