Tuffare tag krävs mot kärnvapnen. - Det pågår krig i Europa. Ryssland har annekterat Krim och utkämpar militära strider i Ukraina. Ryskt militärflyg provocerar kring Östersjön.
Krig är alltså inte längre uteslutet heller i vårt närområde. Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, gav häromdagen ut en rapport om hur Ryssland övar alltmer ambitiöst för att klara av storskaliga krigssituationer med till exempel Kina och Nato.
"Ryssland är uppenbarligen redo att använda militära medel. Då är det viktigt att förstå hur och vad de i värsta fall kan tänkas använda", säger Johan Norberg, forskningsledare på enheten för säkerhetspolitik vid FOI.
Ryssland har alltså både kompetens och en ökande vilja att använda militära medel för att nå politiska mål.
Och så var det kärnvapnen. Redan under Obamaadministrationen anklagade USA Ryssland för att smita från ett gemensamt avtal om landbaserade medeldistansrobotar, Intermediate-Range Nuclear Forces Treaty, INF. Det tecknades av presidenterna Ronald Reagan och Michael Gorbatjov 1987, under det kalla kriget, för att minimera risken för total utplåning inom några minuter.
I förra veckan sade USA upp avtalet, efter att Ryssland struntat i att förstöra en icke-godkänd missil och att plocka bort ramper. "Rysslands agerande utgör hot både mot européer och amerikaner, det är avsett att försvaga USA militärt och förstör möjligheten för våra båda länder att förbättra vår relation", sade utrikesminister Mike Pompeo.
Ryssarna svarade tvärt genom att också säga upp avtalet.
När avtalet löper ut i augusti kommer världen att stå utan en överenskommelse på detta område mellan de två stora kärnvapenländerna. Det är olyckligt - och bereder väg för ny kapprustning.
Redan före det upprivna avtalet har den amerikanska kongressen avsatt svindlande 1,7 biljoner dollar till sin kärnvapenarsenal under de kommande 30 åren.
Värt att notera i detta sammanhang är att andra kärnvapenländer - Kina, Indien, Iran, Nordkorea och Pakistan - inte ingår i INF och de utvecklar och beväpnar sina styrkor med medeldistansrobotar på land.
Därför är det ytterst relevant att Ryssland nu öppnar för förhandlingar med USA om att ersätta INF med ett bredare avtal där fler länder ingår.
Att INF försvinner medför också en risk för att ett bilateralt fördrag mellan USA och Ryssland om kärnvapennedrustning för långsdistansmissiler, New Start, också hotas. Om också detta avtal rinner ut i sanden 2021 kommer det inte att finnas något som håller tillbaka de två kontrahenterna på atomvapensidan för första gången på 50 år.
Då är inte heller FN:s konvention om ett förbud mot kärnvapen svaret.
Den slutsats som regeringens utredare Lars-Erik Lundin kommit fram till - att Sverige inte bör skriva under - är klok. Det skulle försvåra Sveriges säkerhetspolitiska samarbeten. Och ska konventionen bli verkningsfull måste den förändras, menar han.