Wallström tyst om angreppshot och kärnvapenstopp - Margot Wallström valde i utrikesdeklarationen att tona ned två frågor som rört upp känslorna i och utanför regeringen. Det militära angreppshotet mot Sverige nämndes inte alls, kravet på en kärnvapenfri värld bara i förbigående.
Utrikesdeklarationen på onsdagen var Wallströms fjärde och i långa stycken av det traditionella slaget.
En kommentar belyser ett ämne ur flera infallsvinklar. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Uppenbarligen var tanken att slå in på en försonlig linje och undvika att skapa nya konflikter som kan orsaka fortsatt intern splittring och onödiga bråk om säkerhetspolitiken när regeringen nu rör sig mot en valrörelse.
Vid Folk och försvars rikskonferens för en månad hade Wallström med sig en motsatt strategi i bagaget till Sälen. Tillsammans med statsminister Stefan Löfven sågade utrikesministern försvarsberedningens slutsats om att ett angrepp mot Sverige inte kan uteslutas.
Sju av åtta partier står bakom den formuleringen och det innebär alltså en massiv majoritet i riksdagen.
Wallströms nu bevingade uttryck om "den där gruppen" som bara hade "flyttat meningar" utlöste ett ramaskri från Alliansen och hård kritik även från andra håll.
Försvarsminister Peter Hultqvist tvingades rycka ut och garantera att det inte rörde sig om "en överprövning" och att beredningen framledes ska få arbeta ostört.
I utrikesdeklarationen höll sig Margot Wallström nu till standardformuleringen om att "Sveriges säkerhetspolitiska linje ligger fast" och att "vår militära alliansfrihet tjänar oss väl".
Utrikesministern konstaterade också att Sveriges säkerhet bygger på samarbete med EU, Nato och USA "genom en stark transatlantisk länk" och att vi både tänker ge och förväntar oss stöd från andra vid ett krisläge i Östersjöområdet.
Försvarsberedningen pekade på tänkbara motiv och strategier för ett ryskt militärt agerande mot Sverige. Wallström förbigick det med tystnad och värderade inte angreppshotet med ett ord.
Däremot fördömdes Ryssland för kriget i östra Ukraina "som resulterat i över 10 000 dödsoffer" och den illegala annekteringen av Krim.
- Dessa flagranta brott mot folkrätten är det mest allvarliga hotet mot den europeiska säkerhetsordningen sedan kalla krigets slut.
Samtidigt är det tydligt att utrikesministern vill fortsätta att balansera sig fram i relationen med den ryska regimen.
För ett år sedan bröt hon själv isen med ett besök i Moskva och överläggningar med den ryske utrikesministern Sergej Lavrov. Den dörren förbli öppen. Wallström vill se vill se "dialog och samarbete med Ryssland inom områden av ömsesidigt intresse - exempelvis klimat, handel och katastrofinsatser. "
- Sådana kontakter bidrar också till vår säkerhet, förklarade Wallström i riksdagen.
Förra året drog regeringen på sig hård kritik från Nato och tunga Nato- och kärnvapenländer med USA i spetsen efter Wallströms uttalande om att avsikten är att underteckna FN-konventionen om en kärnvapenfri värld.
Nu nämndes FN-avtalet enbart som "ett nytt initiativ i nedrustningsarbetet". Ingenting om svenska ambitioner att skriva under. Bara en mening i neutrala ordalag att utredning pågår om "konsekvenserna av ett eventuellt svenskt tillträde". Ett tydligt tecken på att Wallström nu värderar husfriden högt.