EUs plan mot storskaliga cyberattacker - En rejäl summa pengar, en stärkt säkerhetsbyrå och mer forskning. Det är några av de förslag som EU-kommissionen lägger fram för att stärka unionens cyberförsvar. Men ett samarbete mellan medlemsstater kan inte gå hur långt som helst, säger Lars Nicander, Försvarshögskolan.
Frågan om cybersäkerhet har letat sig in i EU:s årliga politiska höjdpunkt, det så kallade "state of the union"-talet i Strasbourg. Därmed är det också klart att cyberfrågan blir prioriterad. EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker framhöll att unionens "verktygslåda" skulle stärkas. Nu står det klart i mer detalj vad kommissionen kommer att föreslå.
Europeiska unionens byrå för nät- och informationssäkerhet (Enisa), som finns i Grekland ska permanentas och bli EU:s cybersäkerhetsbyrå. Till det paketet följer ett starkare mandat, en personalförstärkning på 41 personer (från 84 till 125) och mer än en fördubblad budget. Cirka elva miljoner euro blir nu 21 miljoner, motsvarande cirka 219 miljoner kronor.
En mall ska också tas fram hur EU:s medlemsstater ska agera snabbt och unisont när det inträffar storskaliga cyberattacker.
Desutom kommer ett nytt forskningscentrum att etableras under 2018, "European Cybersecurity Research and Competence Centre", som är ett samarbete mellan medlemsstater.
Även ett gemensamt cyberförsvar finns i förslaget, där det bland annat är tal om gemensamma övningar, likt de Nato brukar scensätta.
SvD Världen - omvärldens viktigaste händelser direkt i din mejlkorg
- Det som har saknats är två områden, där EU kan göra skillnad. Det är inom standardisering och forskning, säger Lars Nicander, chef för Cats (Centrum för asymmetriska hot- och terrorismstudier), Försvarshögskolan.
Enligt Nicander saknas gemensam standard för datasystemen, det behövs till exempel för att de ska kunna användas och förstås över landsgränserna.
- Det finns en standard på elsystem men på datasidan är det ganska vildvuxet.
Cyberförsvar är en fråga om nationell säkerhet, därmed också en fråga om sekretess. Exakt i vilka former samarbeten och övningar kommer att ske i framtiden är oklart, men Nicander menar att övningar går att genomföra, om än med vissa begränsningar.
- De övningar som Natocentret har en gång om året är riktad mot teknisk infrastruktur. Man har ett anfallande och ett försvarande lag, det är helt öppet, det finns inget hemligt i det. Nato har också hemliga sekretessbelagda övningar, men det blir inte riktigt samma dynamik i de övningarna, säger Lars Nicander.
Finns det någon risk i det, medlemsstater emellan?
- Det finns två delar i detta, att höja den generella tekniska nivån genom cybersäkerhetsövningar behöver inte vara hemligt på något sätt. Däremot operativ planering och vilka verktyg som var och och en har samlat på sig, det är jättehemligt, var man kan signalspana och så.
- Militäroperativ planering med offensiva cyberangrepp kommer vi nog inte se delas, det är nationella grejer, säger Lars Nicander.
Bakgrunden till EU:s satsning grundar sig på en ökad medvetenhet kring hoten från cyberrymden.
Enligt siffror från EU-kommissionen har antalet utpressarvirus ökat med 300 procent (ransomware) sedan 2015. Över 4000 sådana attacker inträffade varje dag under 2016.
I vissa medlemsstater utgörs 50 procent av all kriminalitet av cyberbrott.
"Skalan av den här problematiken gör det nödvändigt att agera på europeisk nivå", skriver EU-kommissionen.
Källa: Europe Commission