Hur överlever vi ett nytt kallt krig?

Senaste nyheterna om Nato

Hur överlever vi ett nytt kallt krig? Senaste nytt om Nato

Hur överlever vi ett nytt kallt krig? - Zebulon Carlander, om hur dagens kalla krig mellan Putin och västvärlden bör hanteras.

Hur överlever vi ett nytt kallt krig? Under den rubriken talade nyligen den ryske journalisten (nättidningen ej. ru) och försvarsexperten Aleksandr Golts på Utrikespolitiska institutet. För Golts råder det inga tvivel om att vi befinner oss i ett nytt kallt krig. Han definierar ett sådant som en konflikt som inte kan lösas militärt eller diplomatiskt. Det förra eftersom båda sidor har kärnvapen och det senare på grund av avgrundsskillnader i intressen.

Det här är en text från SvD Ledare. Ledarredaktionen är partipolitiskt oavhängig med beteckningen obunden moderat.

Det innebär inte att den nuvarande konfrontationen är identisk med den mellan USA och Sovjetunionen. Det var en konflikt grundad på skillnader i ideologi och politiska system medan skiljelinjen nu snarare är i ett geopolitiskt tänkande.

I Kreml tänker man i termer av intressesfärer, ett synsätt som är främmande i västvärlden där man under de senaste decennierna har pratat om alla staters rätt att göra egna politiska vägval utan påtryckningar från någon av stormakterna.  

Vad som gör det nya kalla kriget extra farligt är asymmetrin mellan parterna, det vill säga skillnaderna i styrkeförhållanden. Under det gamla kalla kriget kunde Sovjetunionen - i alla fall under en tid -konkurrera med USA inom flera områden.  Nu är skillnaderna så stora att den enda resursen president Vladimir Putin har som kan mäta sig med amerikanerna är den ryska kärnvapenarsenalen. Därför har tröskeln för användningen av dessa vapen sänkts och de förekommer allt oftare i Kremls retorik.  

Vid varje internationell kris försöker Putin att lägga kärnvapenkortet på bordet. Det är inte svårt att tänka sig en situation där president Donald Trump kommer svara med att göra detsamma - det vore om något i enlighet med hans karaktär. Det är djupt bekymmersamt.  

För svensk del borde det var ett tillnyktrande budskap - om vi behövde fler - att det säkerhetspolitiska läget är allvarligt och kräver uppmärksamhet. Det är troligt att en konflikt som den Golts beskriver skulle kunna ha sin startpunkt i Östersjöområdet.  

Det är därför som en upprustning av vårt försvar och fördjupade samarbeten med Nato, USA och Finland är så viktiga. Genom att höja den s k krigsavhållande förmågan minskar sannolikheten att Putin kan tänka sig våga riskera ett storkrig på ett militärt äventyr i vår region.

Att Putin är den främste beslutsfattaren i Moskva råder ingen tvekan. Golts betonade att under t ex Brezjnev fanns det i politbyrån representanter för olika byråkratiska intressen medan Putin själv fattar alla större strategiska beslut.  De enda som Putin litar på är den militära ledningen och detta eftersom dessa har under tjugo år lärt sig att förmedla budskap och scenarion som han uppskattar. Det här kombinerat med att han har noll förtroende för sina västliga motparter är en farlig mix.

Golts egna recept för att hantera - alltså inte lösa - konflikten är att titta på vad som fungerade under det gamla kalla kriget, vilket var konceptet om fredlig samexistens. Det i sin tur kräver avtal som reglerar olika vapensystem.  

Den nuvarande arkitekturen för ''arms control'' är under sönderfall. Såväl INF-avtalet vilket berör medeldistansrobotar som det s k Nya START-fördraget som adresserar strategiska kärnvapenarsenaler ser ut att skrotas inom den närmaste tiden.

Att båda parter känner en djup misstro mot varandra får inte vara ett hinder för att i alla fall försöka reglera det nya kalla kriget. Golts befarar att det kanske nog bara går att få till seriösa samtal efter en stor säkerhetspolitisk kris, men då kan det redan vara för sent.  

Europa är inte heller bara en åskådare som kan betrakta det nya kalla kriget från läktarplats, utan är i allra högsta grad berört. Golts förordade att européerna - framför allt inom ramen för Nato - borde föra diskussioner med amerikanerna om t ex möjliga mål.

FN:s konvention om förbud mot kärnvapen nämndes aldrig under seminariet.

ZEBULON CARLANDER är försvars- och säkerhetspolitisk sekreterare i Fria Moderata Studentförbundet.

Vd, chefredaktör och ansvarig utgivare: Fredric Karén

Politisk chefredaktör: Tove Lifvendahl

Redaktionschef och stf ansvarig utgivare: Maria Rimpi

Chef SvD Nyheter: Maria Sundén Jelmini

Chef SvD Näringsliv: Daniel Kederstedt

Chef SvD Kultur: Lisa Irenius

Postadress Svenska Dagbladet, 105 17 Stockholm

Besök Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm

Organisationsnummer 902004-3619

Telefon Kundväxel +46 8 618 02 20

Telefon Växel +46 8 13 50 00

Källa - 2018-12-28 11:52

Liknande nyheter

    Mest läst:
  1. Undantagstillstånd
  2. Nato övning norge
  3. Menscertifiering
  4. Demonstration NATO organisationer
  5. Magnitskij-affären
  6. Militärövning gotland2017
  7. Angela merkel och trump nato
  8. Militärövning gotland2017
  9. Utredning om förutsättningarna för fördjupat försvarssamarbete
  10. Wallströmdoktrinen

Om Nato

Ska Sverige gå med i Nato? Följ nyhetsflödet från svensk media och den politiska debatten. Alla nyhter om Sveriges eventuella medlemskap i Nato.
Twitter Facebook Google+