Ingen utredning av krigsbrott i Afghanistan - Internationella brottmålsdomstolen (ICC) i Haag säger nej till att utreda krigsbrott som begåtts i Afghanistan.
En stor seger, enligt USA:s president Donald Trump.
"Domarna beslutade att en utredning av situationen i Afghanistan i detta skede inte skulle främja rättvisan", lyder ett uttalande från domstolen.
Den beskriver möjligheterna att genomföra en ordentlig utredning av misstänkta krigsbrott i Afghanistan som "extremt begränsade", sett till rådande omständigheter. Då syftar man bland annat på det inrikespolitiska landskapet i landet och till en utbredd ovilja att samarbeta med utredarna.
Rättighetsorganisationer säger att beslutet innebär att tusentals krigsoffer fortsatt kommer stå utan upprättelse - samt att det är en signal till förbrytare att det råder straffrihet.
Domstolen startade redan 2006 en preliminär utredning av krigsbrott och brott mot mänskligheten som begåtts inom ramen för kriget i Afghanistan sedan år 2003 och framåt.
2017 begärde chefsåklagaren Fatou Bensouda att utredningen skulle omfatta alla krigets parter - inte bara regeringsstyrkor och talibaner, utan också internationella styrkor. Då handlar det främst om den amerikanska militären och underrättelsetjänsten CIA.
USA, som är ett av länderna som inte har ratificerat Romstadgan som utgör grunden för ICC, har satt sig på tvären. I höstas hotade man med att gripa och åtala domare vid ICC om amerikaner som tjänstgjort i Afghanistan anklagas för krigsbrott. Landets nationelle säkerhetsrådgivare John Bolton lät också meddela att man "noterar" vilka länder som samarbetar med ICC och att man kunde tänka sig att ta den "illegitima" domstolen till FN:s säkerhetsråd.
För en vecka sedan drog USA in chefsåklagaren Bensoudas amerikanska visum, med hänvisning till Afghanistanutredningen.
"Det här är en stor internationell seger, inte bara för dessa patrioter, utan för rättssäkerheten", säger den amerikanske presidenten Donald Trump i ett skriftligt uttalande.
USA har sedan tidigare hävdat att landet självt har möjlighet att utreda brott begångna av dess militär.
Fatou Bensouda meddelar att varken USA eller Afghanistans nuvarande regering har vidtagit några utredande åtgärder för misstänkta krigsbrott. Hon och hennes medarbetare kommer att "analysera beslutet och dess följder" och överväga alla juridiska möjligheter att få det ändrat.
Allt som allt har 699 potentiella målsäganden hört av sig till ICC, med vittnesmål om brott begångna mot "miljontals offer", enligt domstolen.
Kriget i Afghanistan inleddes efter terrordåden mot USA:s östkust den 11 september 2001. Terrornätverket al-Qaida och dess ledare Usama bin Ladin, som ansågs ligga bakom dåden, hade en fristad hos talibanrörelsen som då kontrollerade Afghanistan. USA gick in för att beröva talibanerna makten som de hade haft sedan 1996.
När insatsen var som störst stred omkring 130 000 soldater från Natostyrkan Isaf i Afghanistan. Omkring 50 länder har deltagit, däribland Sverige.
Isafs stridande uppdrag avslutades officiellt den 31 december 2014 och ansvaret för säkerheten i landet hade då i flera år successivt överförts till afghanerna själva. Trots det har tillvaron i landet kantats av blodiga dåd och strider som drabbat såväl civila som soldater hårt.
USA har omkring 14 000 soldater i Afghanistan som en del av "Resolute Support Mission" och en särskild insats mot terrorism, som riktar sig mot grupper som al-Qaida och IS. Omkring 8 000 soldater från 38 andra länder ingår också i "Resolute Support Mission".
Tf