Regeringen saknar strategi för försvaret i EU - Tankarna kring att Europa bör ta större eget ansvar för sin säkerhet är helt rätt från S-ministrarna. Men i praktiken lyckas regeringen dock inte leverera - varken nationellt eller på EU-nivån. Det skriver M-politikerna Beatrice Ask och Hans Wallmark i en replik.
Det är bra att Margot Wallström och Peter Hultqvist är positivt inställda till försvars- och säkerhetssamarbetet inom EU (SvD Debatt 8/4). Problemet är bara att de vaknat alldeles för sent. Regeringen har hittills inte haft någon genomtänkt strategi för hur Sverige ska få nytta av och bidra till det fördjupade EU-samarbetet på försvarsområdet. Det har lett till ett minskat svenskt inflytande på ett område där vi i kraft av kompetenta försvarsmyndigheter och en stark försvarsindustri borde vara ledande.
Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
En bärande tanke i S-ministrarnas artikel är att Europa bör ta större eget ansvar för sin säkerhet. Detta är en helt nödvändig ambition med tanke på det försämrade säkerhetsläget i vår del av världen. I praktiken lyckas dock regeringen inte leverera - varken nationellt eller på EU-nivån.
När det gäller det nationella försvaret så har regeringen inte velat ge försvaret de extra medel som behövs för att upprätthålla en rimlig försvarsförmåga. I valrörelsen gav S ett mycket lågt och vagt besked som var långt ifrån de summor som Försvarsmakten angett. Det var tack vare att M/KD-budgeten antogs av riksdagen i höstas som försvaret fick de tillskott som behövdes för att inte tappa i förmåga i förhållande till Ryssland.
De ekonomiska tillskotten är på inget sätt en slutpunkt, snarast tvärtom. Sverige måste, liksom flertalet andra europeiska länder, fortsätta att bygga förmåga genom att tillföra ytterligare resurser upp mot 2 procent av BNP. Detta kommer vi moderater att driva.
Försvarssamarbetet inom EU har tagit ordentlig fart de två senaste åren. Det är positivt och ett viktigt komplement till det redan existerande Nato-samarbetet. Fokus för det fördjupade så kallade Pesco-samarbetet ligger bland annat på att bättre samordna och utveckla militära förmågor och tillföra resurser till försvarsforskningen. Med tanke på att svensk försvarsindustri och försvarsforskning ligger i framkant borde det vara en självklarhet att Sverige skulle kunna vara en ledande nation.
Även på denna punkt misslyckas regeringen. Av de hittills 34 Pesco-projekt som presenterats, vilka får extra mycket stöd av EU, finns inga svenska industriprojekt med. Detta är tyvärr ett resultat av regeringens ointresse för EU-frågorna och en oförmåga att formulera en tydlig agenda för hur Sveriges intressen ska tas till vara i det fördjupade försvarssamarbetet.
Regeringen borde sedan tidigare medverkat till framtagandet av en nationell strategi med industrin om vad som borde vara prioriterade områden och projekt för samarbete med europeiska länder och andra strategiska partners.
Sammantaget är regeringens facit på försvars- och säkerhetsområdet nedslående. Regeringen har visat större intresse för att kandidera till FN:s säkerhetsråd än att skapa säkerhet i närområdet med ett fördjupat EU-samarbete och är inte beredd att tillföra nödvändiga resurser till det nationella försvaret. Regeringen har fortsatt skygglapparna på när det gäller ett svenskt Natomedlemskap och satsar hellre på bilaterala samarbeten utan försvarsgarantier. Det är inte en strategi som ökar Sveriges säkerhet.
Beatrice Ask (M)
försvarspolitisk talesperson
Hans Wallmark (M)
utrikespolitisk talesperson