Ryssland är redo för ett nytt storkrig - I senaste numret av Foreign Affairs citerar Gideon Rose en militär sanning: "Amatörer pratar strategi, yrkesmän pratar logistik". Vid ett besök vid Natos europeiska högkvarter i veckan stod det klart att även vi amatörer borde intressera oss för logistiken. Det är inte bara vid en Trump-seger i det amerikanska presidentvalet som Nato:s försvar av de baltiska länderna - eller till och med delar av Polen - riskerar att bli för lite, för sent.
Europa har under två decennier sparat på försvaret och räknat med att USA, som fortfarande är i besittning av världens ledande försvarsmakt, ska komma till undsättning. Men under denna tid har USA skiftat fokus till Mellanöstern och Asien, och nästan alla de 300 000 amerikanska soldater som fanns i Europa under Kalla kriget har för länge sedan lämnat.
Att flyga soldater från en kontinent till en annan går fort. Stridsvagnar och artilleripjäser måste däremot föras över Atlanten med fartyg, vilket tar minst en vecka, och därefter ska de köras tvärs över Europa. Tung materiel måste redan i fredstid placeras i närheten av där den ska användas, men EU-lagstiftning sätter käppar i hjulen. Amerikanernas transportfordon är för tunga för att tillåtas på vägarna här, och de måste därför invänta britterna. Militär logistik är komplicerad, och mobilisering blir inte enklare när den ska ske multinationellt.
Det är häri som den ryska arméns styrka ligger. I juni deltog 64 militära enheter i 30 distrikt i en stor övning. I slutet av augusti genomfördes en oannonserad övning där den ryska armén, marinens norra flotta och delar av flygvapnet tränade snabb mobilisering, och strax efteråt genomfördes övningen Kavkaz-2016 i södra militärdistriktet då 120 000 soldater bland annat övade massiva flygbombningar. Målet med övningarna är att 65 000 soldater ska kunna sättas in inom en radie av 3000 kilometer med mindre än 72 timmars varsel. Men det stannar inte där; i september genomfördes även en enorm civilförsvarsövning, där 200 000 anställda samt 40 miljoner civila deltog. Scenariot var en attack med biologiska, kemiska eller kärnvapen. Ryssland förbereder för krig.
Två statliga utredningar (Bertelmans 2015 och Bringéus 2016) har konstaterat att delar av Sveriges territorium skulle dras in i en konflikt i vårt närområde - oavsett om vi vill det eller ej. Men vid ett skarpt läge kommer USA och Nato att ha fullt upp med att klara sina åtaganden enligt Atlantfördragets artikel 5. Tyskland, Storbritannien och Frankrike har svårt att skrapa ihop varsin division. Vem ska hjälpa oss, utan att vara förbunden därtill, när de knappt klarar sig själva?
Det finns en annan maxim som är lika viktig som den inledande: I krig får man hålla till godo med den armé man har, inte den man önskar att man hade. I Sveriges fall innebär det sju ytstridsfartyg, fyra ubåtar, 80 Gripen, 24 artilleripjäser, 56 stridsvagnar och tre brigader (eller 46 300 soldater om även hemvärn och reservofficerare mobiliseras). Det är en bråkdel av vad vi hade under Kalla kriget.
Natomedlemskap eller ej - försvarsanslagen måste fördubblas. Är inte vår frihet värd att försvara?