Saabs vd Nya sparkrav men inget stort varsel - Saab måste spara trots att bolaget ser en fortsatt stark efterfrågan på försvars- och säkerhetsprodukter. Enligt Saabchefen beror det på att bolaget växt snabbt de senaste åren och nu måste hitta en bättre form. Aktiviteten har varit högre än under de mest intensiva åren av kalla kriget.
Försvarsindustriföretaget Saab ökade försäljningen något under andra kvartalet och sålde produkter och tjänster för totalt 8,0 miljarder kronor. Däremot minskade nettovinsten samtidigt som bolaget höll fast vid sin tidigare prognos för hur det ska gå under året. Där räknar man med att försäljningen ökar med 5 procent under 2018, jämfört med året före.
Saabchefen Håkan Buskhe konstaterade att försvarssatsningarna ökar globalt. Den trenden har märkts en längre tid och den har också hjälpt till att lyfta flera av de stora försvarsindustriföretagen på börserna.
Men även om det pratas mycket om ökade satsningar på försvaret är det ibland svårt att se det konkreta genomslaget. Det är långt från ord till handling när olika regeringar ska bestämma sig för vad de verkligen ska göra.
Enligt Håkan Buskhe är det nu framför allt försäljningen av understödsvapen och andra enklare produkter som tagit fart. Där går det snabbt att öka produktionen och få iväg leveranserna.
- Efter det kommer man in på större investeringar som flyg och nya radarkedjor. Men det tar nog tre till fyra år till innan det verkligen börjar sätta fart och då kommer vi att så se en riktig ketchupeffekt, säger Håkan Buskhe.
Ända sedan Donald Trump tog över som president i USA har trycket ökat på både Nato-länderna och USA:s övriga samarbetspartner att öka sina satsningar på försvaret. Nato har som mål att medlemsländerna ska avsätta motsvarande 2 procent av den samlade ekonomin på försvaret.
I praktiken är det bara ett fåtal länder som gör det, vilket inte hindrade Donald Trump från att nyligen kräva att de andra länderna skulle lägga motsvarande 4 procent. Det är mer än de 3,6 procent USA lägger ut.
Oavsett hur det blir med den saken räknar Håkan Buskhe med att en ökning gynnar Saab.
- Om EU tillsammans med Nato kommer upp till 2 procent, då ökar vår marknad bara i Europa med 40 procent. Det är gigantiskt, säger Håkan Buskhe.
Men även om det säkerhetspolitiska läget försämrats är det inte helt enkelt att bara öka de militära satsningarna och köpa mer materiel.
Håkan Buskhe pekar på att det stora problemet för militären både i Sverige och på många andra håll i Europa är att få tag på tillräckligt med soldater och officerare. Det är ju de som ska arbeta med den nya utrustningen Saab och andra vill sälja.
- Det är ju ingen mening att köpa grejer som man sedan inte kan använda.
Trots att Saabledningen uppenbarligen ser en växande marknad framför sig förbereder man ändå stora besparingar. Företaget har växt snabbt de senaste åren och beställningarna har närmast fördubblats sedan 2014.
Det har enligt Håkan Buskhe lett till att allt inte blivit helt effektivt.
Bolaget har också flera stora projekt på gång. Det handlar om nya ubåtar till svenska marinen, nytt stridsflygplan till både svenska och brasilianska flygvapnet, en stor uppgradering på radarsidan och så det nya skolflygplanet som Saab utvecklat tillsammans med amerikanska Boeing.
- Vi har mer projekt nu än när det var som mest intensivt under toppen av kalla kriget. Vi kan inte ligga på den nivån hela tiden och vi ser en rätt stor möjlighet att öka vår effektivitet, säger Håkan Buskhe.
Hur många personer det handlar om blir klart först senare i höst. Men Saab har drygt 18 000 anställda och konsulter och försäljningen per anställd ska de kommande två åren öka med minst 10 procent genom effektiviseringen.
- Vi effektiviserar för att kunna växa och jag tror inte det blir något stort varsel, säger Håkan Buskhe.