Oväntade anfallsduon säkrade svensk seger - Tre snygga mål. Tre enkla poäng. Sverige hade inga problem att besegra ett blekt Bulgarien i VM-kvalet. Janne Anderssons nybygge tar form alltmer. Men håller det för en fransk anstormning?
Sju poäng efter tre matcher är ett klart godkänt facit för "det nya landslaget" - som inte är så värst mycket nytt om sanningen ska fram.
Andreas Isaksson, Kim Källström och Zlatan Ibrahimovic lämnade efter EM i somras och det är väntade ersättare som Janne Andersson plockat in. Inga sensationer, inga populistiska uttagningar, utan de bästa som finns att tillgå.
Som Ola Toivonen. Det är så enkelt att han hösten 2016 är en av Sveriges bästa anfallare och då ska han också ta plats i landslaget. Även om det inte är vare sig direkt spännande eller en spelare att bygga ett framtida landslag runt.
Men Janne Andersson tog med Toivonen i truppen, valde honom från start bredvid Marcus Berg i anfallet, och Toivonen tackade för förtroendet med att göra ett mål och nicka fram till ett tredje.
Toivonen befann sig för det mesta, så gott som alltid, i skuggan av Zlatan Ibrahimovic när Sverige var Zlatans lag. De konkurrerade om samma plats och ibland fick Toivonen spela på ovana positioner, eller så hade han helt enkelt svårt att övertyga när han väl gavs chansen.
Nu, när Ibrahimovic lämnat Blågult, öppnade det för Toivonen mot Bulgarien. Och det märktes hur han trivdes i sällskap med vapendragaren från U21-EM 2009, Marcus Berg.
De båda 30-åringarna känner varandra väl, hittar snabbt sina respektive roller, och Toivonens mottagningar och rörlighet var en nyckel till att Sverige kunde gå ifrån till 2-0 i paus.
Han vräkte själv in 1-0 från nära håll, fick se Jimmy Durmaz vara inblandad även i 2-0 - som Oscar Hiljemark sköt in efter snyggt kombinationsspel - och nickade fram Victor Nilsson Lindelöf till 3-0 i andra halvlek.
Det var kanske inte Berg och Toivonen man såg framför sig som anfallsduo när Janne Andersson tog över efter Erik Hamrén och Zlatan Ibrahimovic tackade för sig.
Det stormar fram talanger på ungdomssidan, men ingen av dem är mogen ännu att gå rakt in i A-landslaget. Men att U21-landsklaget vann sin kvalgrupp före Spanien och Kroatien och säkrade avancemang till EM nästa år visar hur god återväxten är.
Carlos Strandberg är en spelare som snart är mogen att debutera i Janne Anderssons landslag om han fortsätter att utvecklas, Alexander Isak är en supertalang, men hans tid kommer.
John Guidetti och Isaac Kiese Theliln bildade anfallsduo i U21-laget som tog EM-guld i fjol, men Guidetti fick nu starta på bänken och Kiese Thelin får inte ens plats i truppen.
Det gäller att få speltid i klubblaget för att ta plats i landslaget. Emir Kujovic var exempelvis med i EM-truppen, men är nu inte ens nära en plats i det nya landslaget.
Jag gillar sättet som Janne Andersson gett spelarna instruktioner om sättet att spela. Det fanns tendenser i Luxemburg i offensiven och mot Bulgarien vågade man hålla i bollen på ett sätt som öppnade ytor. En nyckel är att uppspelen från backlinjen är betydligt mer precisa än tidigare. Victor Nilsson Lindelöf är mästerlig på att "ta fram" bollen.
Oscar Hiljemark och Albin Ekdal var en dynamo på mitten, där Emil Forsberg hade svårt att komma loss.
Lagbygget tar form, men det första riktiga testet kommer i höstens avslutande landskamp, borta mot Frankrike. Klarar Blågult verkligen en fransk anstormning på Stade de France? Jag tvivlar.
Till sist: det var väntat att det skulle bli nytt bottenrekord vad gäller publiksiffran på Friends i en tävlingsmatch. Endast 21 777 kom i kylan, trots utdelning av 1000 gratisbiljetter. Verkligheten har onekligen hunnit ifatt landslaget utan Zlatan Ibrahimovic.