Det värsta tre pappor jagade 15 årig domare - Var närvarande utan att styra - och håll igen med känslorna. Det är idrottspsykologen Johan Fallbys råd till föräldrar som vill stötta sina idrottande barn, oavsett bredd eller elit.
Matchen är i full gång. Två lag med nioåriga pojkar jagar fotbollen på spinkiga ben. Bortalaget har en prydlig kö med avbytare. Den som står först i kön byts in med några minuters mellanrum och den som kliver av planen får ställa sig sist.
Så blir det mål för hemmalaget. Och mål igen. Och igen. Papporna som leder bortalaget skriker och hojtar påtagligt frustrerade. En av dem hugger tag i två spelare som står långt bak i avbytarkön och skickar ut dem på plan igen med uppmaningen "ut och kriga nu, grabbar!".
- Men det var ju min tur, protesterar pojken som står först i kön.
Ingen lyssnar.
Fallgroparna som man som förälder till ett idrottande barn kan gå i är många. Och det var för att stötta och ge verktyg till dessa föräldrar som idrottspsykologen Johan Fallby skrivit boken "Gör det bättre själv om du kan - Stötta ditt barn till hållbar och framgångsrik idrott" (7 tapas publishing, 2020). Detta oavsett om barnet spelar i en breddidrott eller vill elitsatsa längre fram.
- Det viktigaste som förälder är att vara närvarande men inte styrande. Har barnet en egen motivation, kan påverka sin situation och lära sig att klara av saker själv, så stärks självförtroendet, säger Johan Fallby.
Positiv feedback är också bra.
- Fokusera inte på vinst eller förlust. Fråga istället om barnets upplevelser. Vad gjorde du under matchen? Hur gick simstarten du övat så länge på?
För att trivas i sin idrottsmiljö behöver barnet känna sig tryggt och som en del av ett sammanhang. Här kan man hjälpa till som förälder genom att läsa på om idrotten, kolla upp föreningen, vara med på träningar och tävlingar.
Man bör även hjälpa barnet att bygga relationer till både tränaren och de andra barnen i gruppen genom att uppmuntra sitt barn att lyssna på tränaren och kompisarna, men även stärka barnet att ge uttryck för sina tankar och funderingar.
Hur ska man hinna?
- Man behöver absolut inte hänga med till varje träning eller se varje match så länge man som förälder visar intresse.
Tidig professionalisering är ett stort problem inom idrotten och kan leda till många onödiga skador eller att barnet helt lägger av med sin sport.
- Problemet är inte hur vi ska få fram en ny Zlatan utan problemet är att för få barn och unga ges chansen till ett livslångt idrottande, som i sin tur kan ge fler elitidrottare, säger Johan Fallby.
Hur mycket träning är lagom?
- En del föräldrar tycker att fyra träningar i veckan är mycket, men om barnet kanske sitter still och spelar resten av fritiden är fyra timmar rörelse i veckan ingenting. Det är bara nyttigt att röra på sig på många olika sätt och testa olika idrotter.
Hur får man sitt barn att röra på sig mer?
- Var aktiv själv och ge barnet tillfälle att röra på sig i vardagen. Med de mindre barnen kan man göra en hinderbana i vardagsrummet, leka med en boll eller gå ut i skogen. När de blir större kan man presentera idrott för dem och uppmuntra dem att testa. Och istället för att prata i soffan kan ni prata när ni går en promenad eller spelar till exempel minigolf.
Vad finns det för misstag man kan göra som idrottsförälder?
- Det finns den uppenbara pressen där föräldern alltid fokuserar på resultat, skriker, skäller och påminner om hur mycket tid och pengar hen investerat i idrotten.
Sen finns det en mer indirekt och osynligare press, förklarar Johan Fallby, som ofta föräldrarna själva är omedvetna om. Det kan handla om en vilja att vara snäll där föräldern köper dyr utrustning. Eller att fråga "Vann ni?" efter matchen.
- Det gör att barnet bygger upp en inre press.
Studier visar att omkring 20 procent av barnen upplever negativ påverkan från sina föräldrar i en genomsnittlig svensk idrottsmiljö, skriver Johan Fallby i sin bok.
- Den värsta incidenten jag mött är tre pappor som jagade en 15-årig domare efter en ungdomsmatch i fotboll. Men det hör ändå till undantagen.
Som förälder behöver man reflektera över hur man själv fungerar och reagerar i sitt barns idrottsmiljö, menar han, och träna på att hålla igen på sina känslor.
- Vet man med sig att man lätt blir arg får man kanske gå iväg och köpa en kopp kaffe när man känner att man vill skrika att domaren är dum i huvudet.
Idrottspsykologen Johan Fallbys bästa tips till föräldrar till idrottande barn:
Var närvarande men inte styrande. Visa stort intresse för barnets idrottande, samtidigt som du ger autonomi till barnet och låter hen ta eget ansvar.
Var självmedveten. Låt inte dina känslor dra iväg med dig utan håll tillbaka. Tävlingar är för barnets skull, inte för din.
Skapa goda relationer i idrotten. Stötta tränaren och stötta relationerna mellan ditt barn, tränaren och andra barn.