Galna idéerna så blev de techsuccéer - Facebook, Spotify och Netflix - företag som är en självklar del av många svenskars liv i dag men som var helt okända för inte så länge sedan.
SvD Näringsliv berättar om lanseringen av sju stora techbolag - och hur de bemöttes då.
Året är 2008, och debatten om illegala nedladdningar av musik och film är intensiv. Om några veckor kommer åtal att väckas mot grundarna av Pirate Bay, och om ett och ett halvt år ska Piratpartiet röstas in i EU-parlamentet. Den populäraste lagliga tjänsten för den som vill lyssna på musik digitalt är Itunes, där en låt kostar nio kronor.
Då börjar det pratas om det nya svenska bolaget Spotify. Första gången företaget nämns i SvD är den 2 januari 2008, när redaktionen spanar kring det kommande året: "På internet ser strömmad musik ut att bli Itunes värsta konkurrent. Bland annat har svenska Spotify något spännande på gång".
I en större artikel ett par månader senare spår forskaren Daniel Johansson att: "Om tio år kommer all musik finnas tillgänglig när vi vill, hur vi vill och var vi vill". I samma artikel tas Myspace Music, Pandora och Muxtape tillsammans med Spotify upp som Itunes utmanare (vi behöver kanske inte nämna vilken av tjänsterna som har flest användare i dag).
En populär mötesplats där skvaller blandas med nyheter i den amerikanska collegevärlden. Så beskrivs Facebook för första gången i SvD, år 2006. Ryktet säger att den 22-åriga grundaren Mark Zuckerberg fått ett bud på sajten från Yahoo på 750 miljoner dollar, men tackat nej och begärt mer. Det blev inget köp, varken 2006 eller senare. I dag har Facebook ett marknadsvärde på 138 miljarder dollar.
Innan Facebooks intåg använde svenskarna framför allt svenska plattformar, som Lunarstorm, Playahead och Bilddagboken. Men det tog inte lång tid förrän internationella utmanare som Friendster, Myspace och Facebook tog över, och en av dem blev snabbt mer dominerande än de andra.
I augusti 2007 skriver SvD:s krönikör Karin Ström att "Facebook är framtiden", och att "Lunarstormande-för-vuxna är här för att stanna".
Länge fungerade Netflix som en dvd-klubb. I en artikel från 2002 beskrivs hur medlemmar lägger in beställningar på bolagets hemsida och sedan får dvd-filmen hemskickad med posten. Att bolaget inte satsar på streaming beror enligt artikeln på att så få hushåll i USA har bredband.
Men det skulle bli ändring på den saken, och även på Netflix affärsidé. Efter att Youtube slagit igenom börjar Netflix utveckla ett liknande system för streaming.
I en artikel från 2010 konstateras det att 66 procent av kunderna använt streamingstjänsten minst 15 minuter under det senaste kvartalet. Att låta nätsatsningen kannabalisera på dvd-klubben beskrivs som mycket djärvt. Såhär i efterhand kan man nog konstatera att det djärva draget lönade sig.
Innan beskedet kom hade det spekulerats länge - skulle företaget bakom framgångsrika datorer som Macintosh och Macbook satsa på en mobiltelefon? Till slut presenterades nyheten i början på 2007 - det blir en mobiltelefon och namnet blir Iphone.
Det största frågetecknet handlade då om prislappen på 500 dollar. "Det blir en utmaning när 80 procent av kunderna i dag väljer att köpa en mobil som kostar mindre än 100 dollar", konstateras det i en artikel i SvD.
En annan fråga var vad som skulle hända med konkurrenterna. "En direkt utmanare till till Nokias prestigemobil N95 och Sony Ericssons W950" skrev SvD 2007, men artikeln konstaterade också att "Iphone knappast är något hot mot existerande tillverkare som Nokia, Motorola, Samsung och Sony Ericsson".
Nokias finanschef svarade kaxigt i en intervju att man inte kände sig hotade, eftersom "vi är ledaren inom multimediatelefoner".
Då som nu var mediehajpen en faktor bakom Iphones framgång - efter lanseringen 2007 rapporteras det att Apple fått gratisreklam motsvarande 2,8 miljarder kronor för sin nya telefon.
"Den som verkligen vill tjäna pengar kan boka allt på egen hand via nätet - flygbiljetter, hotell, hyrbilar, vad det nu kan vara". Det är för den som vill semestra billigt som SvD första gången tipsar om sajten Google, år 2001. Innan dess har den bara nämnts som en utmanare till marknadsledaren Altavista.
Men Google tog snabbt över marknaden, mycket tack vare sin träffsäkra sökalgoritm vid namn Pagerank. 2003 beskrivs algoritmen - om än inte med det ordet - för första gången för svenska läsare i SvD: "Google kan beskrivas som en skönhetstävling mellan webbplatser", går att läsa i artikeln.
Tidigt lyckades Google uppmärksammas genom att offentliggöra vad människor söker på - efter terrordåden i september 2001 kan man till exempel läsa att fler sökte på Osama bin Laden än Pamela Anderson.
Populärast är en hemgjord Pokémon-musikvideo med sex miljoner visningar, och en sökning på Zlatan Ibrahimovic ger 78 träffar. När de raderna skrivs 2006 har det gått ungefär ett år sedan Youtube grundades i ett amerikanskt garage, men tack vare elva miljoner dollar i riskkapital har sajten snabbt kunnat utvecklas.
Det stora intresset beror på att sajten låter användarna medverka, till skillnad från traditionella medier som matar ut information till passiva mottagare, analyserar en forskare.
Men alla är inte positiva. På kultursidorna beskrivs Youtube med ord som "utfläkande" och "tjuvkikande".
- Människorna här verkar vara lite av voyeurer som vill kika in i andra människors liv. Men lika många är exhibitionistiskt lagda, säger en australiensisk Youtube-pionjär som blir intervjuad.
Nästa Myspace? Så lyder vinjetten när Twitter 2007 för första gången beskrivs i SvD. Sajtens idé beskrivs som att publicera korta blogginlägg via sms, och att man kan prenumerera på vissa personers inlägg i sin mobiltelefon.
Då hade inte mikrobloggen riktigt slagit igenom i Sverige, men bara något år senare sker en stor förändring när kändisvärlden, politiken och näringslivet börjar Twittra. I december 2008 beskrivs terrordåden i Bombay som Twitters genombrott som källa i pågående händelser. I en SvD-artikel står det att det "givetvis förekommer felaktiga uppgifter, men sajtens anhängare är snabba på att kommentera och rätta dessa".
På kultursidorna liknar SvD:s Erica Treijs ungefär samtidigt Twitter i Sverige vid "kidsens msn-chattande, fast för medelålders".