Allianskällor Risk för ett radikaliserat KD - Maktstriden inom Kristdemokraterna trappas upp. Lars Adaktusson närmar sig den absoluta partitoppen. Men allianskollegor oroar sig för ett radikaliserat KD utan politisk erfarenhet.
Det är inte sällan centerpartister och moderater suckar i bakgrundssamtal när allianskollegan kommer på tal, inför partiets riksting i Uppsala som inleds på fredagen.
- Kristdemokraterna har blivit som alliansens ungdomsförbund, säger en centralt placerad källa.
Liberalernas lojalitet till det gemensamma projektet har många sedan länge tappat hoppet om, men när Jan Björklund går ut på egen hand verkar det i alla fall genomtänkt, fortsätter en annan allianskälla:
- Det är ett återkommande problem, att innan Alliansen har en färdig linje är Ebba Busch Thor ute och twittrar. Det är svårt att vara ungdomsförbundare och sedan hamna vid maktens köttgrytor. I ett ungdomsförbund behöver man ingen helhetssyn, men det behöver den som sköter rikets ekonomi, säger källan.
Även om det finns en viss grundförståelse för att ett parti så oroväckande långt från riksdagsspärren måste försöka göra avtryck, har exemplen blivit många då KD stuckit iväg utan förvarning: i försvarsuppgörelsen med regeringen, om skattesänkningarna och misstroendeförklaringen mot försvarsminister Peter Hultqvist (S). Det som länge varit Alliansens mest samarbetsvilliga parti, har med opinionssiffror som legat stadigt under riksdagsspärren blivit allt mer oförutsägbart för kollegorna i det borgerliga blocket.
När partiet samlas i Uppsala pekar mycket mot att EU-parlamentarikern Lars Adaktusson tar plats i presidiet, Kristdemokraternas högsta ledning, och att den rutinerade riksdagsledamoten Emma Henriksson åker ut.
- Risken är att man får ett ännu mer radikaliserat KD i den bemärkelsen att de inte har koll på hur reglerna ser ut för att leda landet. Det kan komma opportunistiska utspel som inte är genomförbara, om de saknar människor med erfarenhet från riksdag och regering i den absoluta toppen, säger en allianskälla.
Helgens omröstning väntas bli jämn. I förlängningen handlar det om vilka som ska leda partiet i valrörelsen nästa år, men än mer pågår en kamp om att definiera partiet. Inför årets riksting är Kristdemokraterna i ett formbart skede.
- Det som står på spel är en fråga om vad partiet ska vara under decennier framåt, säger Johan Ingerö vid den marknadsliberala tankesmedjan Timbro, tidigare stabschef åt Göran Hägglund.
Bakom maktstriden finns mycket av förklaringen till Kristdemokraternas vacklande, både i migrationsfrågan och opinionen, men kanske också i den senaste tidens plötsliga utspel.
Ebba Busch Thors uppgift handlar mycket om att hålla ihop en höger- och en vänsterfalang som båda är missnöjda. Men också en sekulär falang av mer europeiska mått, och en konfessionell. I den kristna delen finns lager av moralivrare; som gärna ser en hårdare alkoholpolitik, och har svårt att hantera en partiledare som går Pridetåg i Stockholm. Sedan 2015 har migrationsfrågan gjort klyftorna allt djupare och de starka viljorna fler.
I den högsta ledningen har partikonflikterna varit inbyggda sedan start, med partiledaren flankerad av socialliberala Jakob Forssmed och Emma Henriksson. Högerfalangen har besviket spekulerat i att Ebba Busch Thor inte har möjlighet att driva sin egentliga politiska linje. Att den högerprofil hon till en början gick ut hårt med har stoppats upp i presidiet.
Från vänster har oron över en allt hårdare retorik och brist på solidaritet med de svagaste i samhället lett till upprop och namninsamling. Andra muttrar att partiledaren valdes med starkt stöd, men också utan egentligt politiskt mandat. Snarare än politiskt program var det Ebba Busch Thors egenskaper som att gå genom rutan och en slagkraftig retorik som lockade medlemmarna.
Men enligt SvD:s källor är luddigheten ingen slump. Med så stora åsiktsskillnader internt är politisk tydlighet något både valberedning och partiledarkandidater försöker att undvika, när nya toppnamn ska väljas i Kristdemokraterna. Personstriden som väntar på rikstinget är inget undantag.
Valberedningen har föreslagit att samma trio som valdes förra gången, Ebba Busch Thor, Jakob Forssmed och Emma Henriksson, ska ta Kristdemokraterna till valet 2018. Flera distrikt har i stället nominerat partiets stjärna på den europeiska himlen, Lars Adaktusson, till presidiet. Han som förde KD till det största framgångsresultatet på 15 år, i senaste EU-valet.
- Det verkar finnas en majoritet för Lars. Det är bara att fråga sig, hur många väljare känner till Emma Henriksson i förhållande till Lars Adaktusson? Det är inte rocket science att han har lättare att nå ut med kristdemokratisk politik, säger Christian Carlsson, KDU:s ordförande.
Efter att partistyrelsen svarat på årets mest uppmärksammade motion, som framförallt handlade om att gå tillbaka till en retorik om flyktingpolitiken som fler i partiet känner sig hemma med, har oron i leden lugnats något. Särskilt i den mer socialliberala falang som Emma Henriksson företräder. Men på andra håll är missnöjet stort med partiets andre vice ordförande. I värdekonservativa kretsar och bland mer högersinnade kristdemokrater anses Henriksson vara för vänster när det kommer till sakfrågor, och inte tillräckligt lojal mot partiledaren.
- Det behövs ett sammansvetsat lag i toppen. Många har landat i att Lars Adaktusson är den som har störst chans att utmana Emma Henriksson. Han är inte okontroversiell, många tycker att han är för mycket av en solospelare. Men han är känd och populär och har höga förtroendesiffror utanför partiet, säger en KD-källa.
Få vet dock vilken inrikespolitisk linje Lars Adaktusson skulle driva. Profilfrågan framför andra är kristnas förföljelse i Mellanöstern, något som går hem bland många gräsrötter. Men i frågan som har orsakat mest skada internt det senaste året, migrationspolitiken, är han ett ospelat kort.
- Vad Lars tycker egentligen är det få som vet, han har aldrig uttalat sig offentligt i de mest brännande frågorna. KDU kan tro att han tycker som dem, men andra tycker sig veta att han är mjuk i migrationsfrågorna, att han inte alls vill strama åt. Han har bara inte yppat det för partistyrelsen, säger en källa.
I samtal med många av dem som vill se Lars Adaktusson i den absoluta partitoppen finns en gemensam nämnare.
Återigen tror man inte att ett bättre valresultat nås främst genom politiska förslag.
Den vägen går för många kristdemokrater i stället genom rutan.