Mysteriet med Harry Scheins miljoner - De senaste årens rapportering om Harry Schein har kretsat kring en arvstvist och en mordbrand. Men när dokumentären om honom går upp på bio, innehåller den ingenting av detta - i stället kommer en gåta med 40 miljoner kronor som försvunnit:
- Vi känner att det där egentligen inte handlar om honom, säger Maud Nycander som regisserat "Citizen Schein".
Harry Schein kom att påverka svenskt kulturliv under decennier. Det var han som på sextiotalet utformade den svenska filmpolitiken, och långt efter detta var han en tongivande person i offentligheten: Bästa vän med Olof Palme och Ingmar Bergman. Gift med Ingrid Thulin.
Ändå dog han i relativ ensamhet, och hans eftermäle kom att präglas skandaler. Först i och med arvstvisten mellan Eva Fischer och grannen Björn Baldring, och lite senare när den nye ägaren satte eld på Scheins Danderydsvilla.
När det nu är premiär för "Citizen Schein", så har filmskaparna avstått från att ta upp de dramatiska händelserna efter Harry Scheins död:
- Vi kände att det förminskade Harry, men det är ett beslut man kommer fram till i filmens process. Sedan är det klart att det har varit mycket media kring det, och den yngre generationen känner mer till det än hans livsgärning, säger Maud Nycander.
- Det blev som en bromskloss i filmens berättelse. Det säger ju ingenting om Harry, fortsätter Jannike Åhlund.
Ja, ni berättar ju också väldigt lite om Scheins rätt så svåra sista år?
- Oftast är människors liv de sista åren inte så glamourösa. Vill man se på Harrys hela liv, så känns inte det som den intressantaste perioden. Jag tycker också att det finns något snaskigt att gå in på detaljerna kring en människa. Han var ju sjuk, säger Maud Nycander.
- Vi hade ju en idé om varför vi ville göra filmen, säger Kersti Grunditz Brennan.
Och vad var det?
- Det var berättelsen om den ensamkommande flyktingpojken som kom hit som fjortonåring, började jobba som dräng, och sen tog sig hela vägen upp till den absoluta toppen. Var bästa kompis med Ingmar Bergman, Olof Palme och Ingvar Carlsson. Hur gör man det, och vad kostar det? Det är som en Hollywoodhistoria, säger Maud Nycander.
Hur pass fria händer har ni haft när ni gjorde filmen?
- Systern är ju död, och den enda överlevande släktingen är ju systersonen, så vi har inte behövt ta någon hänsyn som man annars gör till efterlevande. Vi har haft väldigt fria händer att göra våra tolkningar när vi använt material, säger Jannike Åhlund.
Och Eva Fischer? Hon är ju med, men utan att det nämns något om testamentet eller att hon var gift på annat håll.
- Han testamenterade ju sina egna pengar till henne efter att Ingrid (Thulin) dog, och det har vi inga moraliska synpunkter på, säger Maud Nycander.
Då verkar filmskaparna tycka det är värre att de 40 miljoner som skulle ha använts till Scheins och Thulins gemensamma minnesfond, har gått upp i rök någonstans i Liechtenstein. Stiftelsen miljonerna låg i avvecklades 2013 - och där slutar spåren.
- Stig Björkman har ju skrivit att det var synd att Schein inte skapade en minnesfond efter sig, och så var det faktiskt det han gjorde.
Arvet efter Schein kom att bli av mer abstrakt karaktär, och filmskaparna beskriver filmen som ett rekviem över kulturmannen, skildrad av fyra kvinnor.
- Det som blir spännande är ju sårbarheten och parallellerna till vår samtid, säger Kersti Grunditz Brennan.
Sårbarheten?
- Det var Ingrid Thulin. Han var oerhört förälskad i henne, säger Maud Nycander och Jannike Åhlund fyller i:
- Det var det lilla hålet i rustningen.
Expressen har inte nått Eva Fischer för en kommentar.