Analys Löfven sitter säkert vid makten trots svagt stöd - Stefan Löfven leder Sveriges svagaste regering på 37 år.
Ändå sitter han säkert till nästa val.
Ingen kommer att göra revolution inom Moderaterna för att förmå Anna Kinberg Batra att gripa makten i förtid.
Enligt SCB:s stora väljarbarometer för maj 2016 skulle 34,2 procent rösta på Socialdemokraterna eller Miljöpartiet om det vore val i dag.
Inte sen Ola Ullstens folkpartistiska minoritetsregering avgick 1979 har en statsminister haft så få väljare bakom sig.
På de nitton månader som gått sedan Stefan Löfven presenterade sina första 24 statsråd har den rödgröna koalitionen tappa 3,7 procentenheter.
Inget snack om annat än att Löfven haft otur: Regeringskris följdes av flyktingkris. Först i vår har han blivit kvitt alliansens budget och kunnat styra landet med en "egen" lunta.
Med då briserade krisen i Miljöpartiet.
Med tanke på MP-krisen är det kanske märkligt att regeringspartierna inte tappat mer än de gjort.
Socialdemokraterna får hos SCB 29,5 procent, vilket är sämre än i förra valet, men en uppgång med 1,9 procentenheter sen i höstas.
Miljöpartiet rasar till 4,7 procent.
Sverigedemokraterna tappar rejält jämfört med i höstas och landar på 17,3 procent. Det förklaras med att de andra partierna skärpt sin flyktingpolitik så att den mer liknar SD-politiken.
Kristdemokraterna hamnar med 3,1 procent under riksdagsspärren, ett klart underkännande av nya partiledaren Ebba Busch Thor.
För de övriga allianspartierna är förändringarna små. Men Moderaterna ökar både i förhållandet till senaste valet och till SCB-mätningen i höstas - 24,7 procent skulle rösta på Anna Kinberg Batra om det vore val i dag.
I halvtid mellan två val har Stefan Löfven just möblerat om i sitt lag. Ut åkte miljöpartisterna Åsa Romson och Mehmet Kaplan. Nya språkröret Isabella Lövin lyftes upp till klimatminister och vice statsminister. Och tre nya statsråd kom in: Karolina Skog (MP), Peter Eriksson (MP) och Ann Linde (S).
Räcker det för en nystart?
Regeringens stora utmaning är att integrera alla de flyktingar som kommit till Sverige på senare år - få dem i arbete och sträva mot Löfvens högt satta jobbmål: Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020.
Just nu är tillväxten god i svensk ekonomi. Arbetslösheten sjunker.
Lagom till valet 2018 väntas konjunkturen mattas. Samtidigt går de nyanlända flyktingar som fått uppehållstillstånd ut på arbetsmarknaden. Då kommer arbetslösheten att stiga igen.
Men om nu Stefan Löfven har så svagt stöd - varför gör inte alliansen upp om en gemensam budget och fäller regeringen i förtid?
Inom Moderaterna har det tidigare - inte minst från Skåne - funnits ett tryck på Anna Kinberg Batra att göra slag i saken.
Men i samband med partiets "Sverigemöte" i Malmö förra helgen stod det klart att kraften gått ur upproret.
Varken Anna Kinberg Batra eller hennes parti vill regera Sverige förrän efter valet 2018.
Därför sitter Sveriges svagaste regering på 37 år säkert vid makten tills vidare.