Bokrisen Peter Eriksson lovar fler åtgärder i höst - Den rekordartade ökningen av bostadsbyggandet gläder bostadsminister Peter Eriksson. I en intervju med SvD utlovar han fler åtgärder för att klara bostadskrisen. Byggandet måste upp ännu mer. Men lösningen finns också i befintligt bestånd.
Det är inte utan förtjusning som den nye bostadsministern Peter Eriksson tar emot SCB:s pinfärska siffror som pekar på ett rekordår. Första halvåret 2016 hade Sverige det största bostadsbyggandet sedan miljonprogrammets dagar. Men han lägger snabbt till att i höst vill regeringen ändå lägga fler förslag både för att lindra bostadskrisen och få upp byggandet på en varaktigt ännu högre nivå.
Peter Eriksson är förstås medveten om att byggandet till största delen är marknadsdrivet, och därmed konjunkturkänsligt.
- Det är fler bostadsrätter än hyresrätter som byggs, men ökningen i byggandet gäller också hyresrätter. För mig är det inte avgörande vilken sort som byggs, det viktiga är att det blir fler bostäder, säger Peter Eriksson.
Kärnfrågan är förstås om Peter Eriksson har några nya recept när så många står på kö efter bostad. Han gör klart att "en lång rad förslag för att göra det billigare och snabbare att bygga kommer i höst och vinter", åtgärder som följer av det 22-punktsprogram om främst regelförenklingar som regeringen la fram före sommaren.
- Det blir ganska mycket, lovar Peter Eriksson som säger att det krävs ett "långsiktigt åtagande för att Sverige ska komma upp i en nybyggnadstakt vi inte har haft under mycket lång tid".
Praktiskt taget alla experter säger att bostadsbristen är så stor att den främst måste lösas i befintligt bestånd…
- Jag håller med om det. Även om vi lyckas öka byggandet ordentligt, behöver vi använda det befintliga beståndet effektivare. Jag kommer att arbeta för förslag om detta, svarar Peter Eriksson som säger att han delar mycket av synen på läget som Christer Jansson, tidigare vd i Fastighetsägarna framförde på SvD Debatt häromdagen.
På frågan om man kan tänka sig en skatt på till exempel stora lägenheter för att få folk att bo mera yteffektivt, blir svaret att det snarare handlar om att sporra fler att hyra ut mera i stora bostäder.
- Jag tror inte på ökade skatter i första hand. I bostadssamtalen med de borgerliga var vi beredda att höja avdragen ytterligare för dem som hyr ut en del av sin bostad. Tyvärr föll det förslaget när de borgerliga hoppade av.
Peter Eriksson låter alltså förstå att han vore beredd att höja incitamenten att hyra ut till andra, till exempel genom inneboende. Han beklagar att "skattefrågorna, som hade kunnat bidra till att lösa bostadskrisen, blev hängande i luften" när de blocköverskridande bostadssamtalen havererade i juni.
På SvD:s fråga om flyttskatten inte borde sänkas för att få fart på flyttkedjorna påpekar Peter Eriksson att regeringen redan utlovat att taket för uppskov av reavinstskatt tas bort under fyra år så att man "kan flytta utan att drabbas av kraftig skatt direkt". Men som bekant, menar bland andra mäklare att så länge den årliga avgiften 0,5 procent på reavinsten fortfarande tas ut, räcker det inte att slopa taket för att sätta fart på flyttkedjorna.
- Vi får se hur utvecklingen blir. Jag tror att frågorna kring skatterna och bostadssektorn kommer att fortsätta att vara viktiga… Det tråkiga med att bostadssamtalen havererade i juni var att vi hade kunnat lösa skattefrågorna på ett långsiktigt sätt… Det handlade bland annat om en långsiktig lösning kring ränteavdragen och flyttskatten. Jag utgår från att när borgerligheten hoppar av, dröjer det ett tag innan de vill hoppa på igen. Men absolut behövs en bred uppgörelse kring skatterna, säger Peter Eriksson.
Landet runt kämpar just nu lokalpolitikerna för att lösa akut bostadsbrist. Hur ser du på att kommuner till och med köper in sig i bostadsrättsföreningar? Är det problematiskt?
- Det svenska systemet, som andra länder löser lite föraktfullt (genom social housing, reds anm), är att kommunerna faktiskt har ett slags uthyrning i andra hand. Det är ju vår modell. Så detta (att öka antalet köp i bostadsrättsföreningar, reds anm) är väl en frukt av att man inte kan hantera behovet bland hyresbostäder. En fördel är väl i så fall att det bidrar till minskad segregation.
Men vad ska man säga till de bostadsrättsspekulanter som vill veta om kommunen har köpt in sig i bostadsrättsföreningen innan de köper?
- Jag är inte insatt i den delen, svarar Peter Eriksson.
En annan lite känslig fråga får ett tydligt svar: "Nej, det är inte fel att människor i lite större utsträckning kommer dit jobben finns", säger Peter Eriksson apropå att Bosättningslagen gör att nyanlända i stor utsträckning anvisas bostad i storstäderna där bostadsmarknaden är som svårast.
Men mera otydlig blir han i svaret om det finns risk för intressekonflikter när till exempel servicehus och bostäder för utsatta grupper hos Socialtjänsten i Stockholms stad måste ställas om för att klara Bosättningslagen: "Det som är intressant är att det ganska generellt pågår en ganska omfattande urbanisering i Sverige. Även de som bor på landet vill till storstäderna, svarar Peter Eriksson.
Ytterligare en av de just nu besvärligaste frågorna är att planerna på snabba modulhus för nyanlända strax före sommaren fastnade i rättsprocesser.
Kommer regeringen med något nytt besked för att snabba på de omstridda modulhusen på tillfälliga bygglov?
- I höst kommer vårt svar på den frågan, svarar Peter Eriksson som dock gör klart att det fortfarande inte är aktuellt att nyttja Plan- och bygglagens nya undantagsregel som regeringen kan utlösa vid oväntade flyktingströmmar.
Sammanfattningsvis ser regeringens nye bostadsminister just nu som sin mest prioriterade uppgift att "jobba mycket närmare kommunerna". Han vill ha koll på hur mycket olika kommuner gör och vilka som jobbar smartast och effektivast för att lösa bostadskrisen, samt bidra till att kunskaper sprids. Men Peter Eriksson är också tydlig om en annan av de just nu mest angelägna uppgifterna:
- Att ha tryck på både kommunerna och länsstyrelserna så att de förstår att bostadsförsörjningsansvaret är väldigt viktigt.