Brännheta ämnen tas upp Juncker kan överraska - Brexit, ökande EU-fientlighet, migrationskris, förtroendekris, demokratikris. När EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker idag håller sitt årliga linjetal om hur det står till med EU hoppas många på en hopfull diagnos efter år av allmän Weltschmerz i unionen. SvD följer Junckers profetia på plats i EU-parlamentet i Strasbourg och plockar ut godbitarna. Talet pågår - följ direktsändningen här.
STRASBOURG Juncker årliga "State of the Union"-tal ska handla om hur det står till med EU-samarbetet i stort och smått. Formatet är stulet från USA, där presidenten en gång om året kallas till kongresshuset för att berätta hur landet ligger.
EU-kommissionens ordförande ska rada upp hinder och framgångar, förluster och segrar, och så blicka framåt med, helst, pigga förslag på och uppmaningar till EU-länderna om vad de borde göra tillsammans.
Luxemburgaren Jean-Claude Juncker är ärligare än sin företrädare - portugisen José Manuel Barrosos årstal var alltid löjeväckande. Det krisdrabbade Grekland hade sånär som på sjunkit till havets botten och euron såg ut att krascha. Förtroendet för EU var tillintetgjort - något som visade sig i de stora framgångarna för EU-kritiska krafter. Men Barrosos tal kunde alltid sammanfattas med, kort och gott, att unionen på det stora hela mådde helt okej. Varför skrämma bort investerare och omvärldens beundran, eller blåsa på "vad var det jag sade"-kören runtom i kris-Europa?
Juncker kan överraska. Under flyktingåret 2015 gick han i brinnande försvarstal för alla människors rätt att fly och påminde om att även européer genom århundradena har flytt tyranni och förföljelser. Året därefter sträckte han ut en olivkvist till Ungern och Polen, två länder som anklagas för att bryta mot EU:s demokratiregler, och sade att en fungerande union behövde både höger och vänster lunga för att kunna andas ordentligt.
I år förväntas Juncker tala om en rad brännheta ämnen, inte minst migration, som fortsätter att vara en stor stötesten mellan EU-länderna. Det har redan läckt ut att han kommer att föreslå en stor, gemensam EU-gränspolisstyrka som finansieras av EU-länderna tillsammans och som antingen kan vara fast posterad vid strategiska infartsportar i Europa, eller rycka ut vid behov.