EU domstolen Homotester på asylsökande är kränkande - Att använda psykologiska tester för att slå fast om en asylsökande verkligen är homosexuell eller inte, är kränkande och ett intrång i den sökandes privatliv, säger EU-domstolen.
BRYSSEL EU-domstolen har tittat på ett fall med en nigeriansk man som år 2015 sökte asyl i Ungern. Han sade att han fruktade förföljelse i sitt hemland på grund av sin homosexualitet.
I Nigeria är homosexualitet olagligt. Några av landets provinser har antagit sharialag - strikt konservativa, islamisk lag - och där riskerar homosexuella att stenas till döds.
EU-domstolen har redan i en tidigare dom slagit fast att EU-länderna inte kan vägra att ge en homosexuell asylansökande skydd om det finns fara för att personen utsätts för förföljelser eller skada i sitt hemland på grund sin sexuella läggning.
De ungerska migrationsmyndigheterna avslog nigerianens asylansökan och hänvisade till ett utlåtande från en psykologisk sakkunnig, som anlitats för att undersöka den sökandes personlighet, och utifrån den rimligheten i hans påstående att han var homosexuell. Den sakkunnige hade inte kunnat bekräfta detta.
Mannen överklagade nu, och hävdade att de psykologiska tester han utsatts för varit kränkande och inte kunde användas som grund för avslaget.
EU-domstolen har tidigare även fastslagit tidigare att migrationsverket inte får använda kränkande metoder för att fastställa sexualitet. Bland annat så förbjöd domstolen i ett fall från 2013 så kallade falliska tester: män som påstod sig vara homosexuella tvingades i Tjeckien att titta på hetero-porrfilmer för att man skulle pröva om de blev sexuellt upphetsade av filmen, och därmed inte kunde vara bögar. Domstolen har också uttryckligen sagt att kränkande frågor om en persons sexliv inte är förenliga med EU:s integritetslagar.
Men EU-domstolen har samtidigt slagit fast att migrationsmyndigheter har rätt att kalla in psykologer och andra sakkunniga för att bedöma om en asylsökande har skyddsskäl.
De ungerska myndigheterna vände sig därför till EU-domstolen med nigerianens asylansökan och frågan: vilka metoder kan vi då använda för att avgöra om en asylsökande talar sanning om sin sexuella läggning?
EU-domstolen säger i sin slutdom, som kom på torsdagsmorgonen, att EU-länderna inte får grunda sina beslut om personens asylrätt bara på sakkunnigutlåtanden.
Domstolen säger att även om en asylsökande går med på att låta sig testas, så är samtycket inte nödvändigtvis frivilligt på riktigt, eftersom det i praktiken har blivit ett krav från myndigheterna om dessa använder testerna som grundande i sina beslut.
"Under dessa omständigheter utgör inhämtandet av ett psykologiskt sakkunnigutlåtande för att avgöra sökandens sexuella läggning ett intrång i dennes rätt till respekt för sitt privatliv", skriver domarna.
"(…) Ett sådant intrång är synnerligen allvarligt, eftersom det är ägnat att ge en inblick i de mest intima aspekterna av sökandens liv", fortsätter texten.
EU-domstolen menar att nationella myndigheterna istället basera sina asylbeslut på att den asylsökandes utsagor är "sammanhängande och rimliga".
En av domstolens jurister, Nils Wahl, gjorde bedömningen i slutet av förra året, att de psykologiska tester som använts i Ungern i flera fall byggde på ovetenskapliga fördomar och stereotyper som hur "en riktigt homosexuell" beter sig.
Ungern använde sig bland annat av Rorschach-tester: de ansökande fick titta på bläckplumpar och säga vad de tyckte sig se i dem, medan de sakkunniga letade efter tecken på homosexualitet i svaren.