Experter ska lösa vad en varmare jord kan innebära - Osäkerhet kring nödvändig teknik och brist på politisk vilja. Det är två faktorer som får forskarna att tvivla på målet om max 1,5 graders uppvärmning. Nu samlas internationella experter i Malmö för att reda ut vad som väntar ett varmare jordklot.
Ett onödig arbete för ett omöjligt mål. Så lyder ofta forskares omdöme då de - bakom kulisserna - talar om den rapport som FN:s klimatpanel just nu arbetar med att ta fram.
I dagarna samlas hundratals internationella experter från panelen i Malmö, vid ett av totalt fyra författarmöten, där de mejslar fram betydelsen och konsekvenserna av en global uppvärmning på 1,5 grader.
Ambitionen att sträva efter en maximal temperaturhöjning på 1,5 grader spikades vid FN:s stora klimatmöte i Paris för snart två år sedan. Det ansågs då vara en eftergift till jordens fattigare och allra mest utsatta länder, vars hela existens i flera fall hotas i en varmare värld - och tiondelar kan faktiskt ha avgörande betydelse.
Men forskningen är i det närmaste enig: Globalt ligger uppvärmningen i dag på drygt en grad. Att den skulle stanna under 1,5 grader är en orimlig förhoppning.
Gustav Strandberg, klimatforskare vid SMHI:s Rossby Centre, ser främst två skäl. Det ena är avsaknaden av politisk vilja, det andra är bristen på utvecklad och kommersialiserad teknik:
- Enligt scenarierna måste vi använda oss av koldioxidlagring. Den är ännu på ett experimentellt stadium och absolut inte färdig i industriell skala, säger han till SvD.
I Sverige skriver Miljömålsberedningens sju partier i sitt slutbetänkande att tekniken "sannolikt" behöver utvecklas.
I exempelvis Norge och Storbritannien har frågan prioriterats högre och forskning pågår, men erfarenhet av tekniken saknas och den har ännu inte testats i stor utsträckning. Därtill finns åtskilliga bromsklossar såväl politiskt som ekonomiskt.
Ändå finns poänger med den rapport som klimatpanelen snart ska presentera - utöver den gest som riktas gentemot fattigare länder.
- Pedagogiskt är det viktigt att visa att framtidens klimat inte är förutbestämt. Vad vi gör i dag påverkar. Då kan en sådan här rapport bli en morot som kan sporra till fortsatt arbete, säger Gustav Strandberg.
Vid SMHI studerar man just nu konsekvenserna av 1,5 respektive 2 graders uppvärmning. Om utvecklingen vore linjär skulle vi, enligt modellerna, nå 1,5 grader redan i mitten av 2020-talet.
Exakt hur det påverkar oss har forskarna svårt att uttala sig om. Att svenska vintrar blir kortare är dock givet. Om Sälen i dag har 160-180 dagar med snö uppskattas det inom ett par decennium ha minskat med 20-30 dagar, enligt Gustav Strandberg.
Därtill kommer nederbörden att öka. Möjligen mer i norra Sverige än i södra.
Innebär det att norra delarna av landet kan få vitare vintrar?
- Det är en lurig fråga och beror på när nederbörden faller. Snöperioden blir kortare, men när det snöar kan det bli så att det snöar mer, ja.
Globalt väntar sig forskarna allt från torka till översvämningar. Det kan indirekt komma att påverka Sverige på flera sätt. Exempelvis kan vårt jordbruk tvingas försörja fler människor än i dag och flyktingströmmarna förväntas bli flerfalt större.
- Sannolikheten att de system och näringar som är stressade redan i dag "tippar över" ökar för varje tiondels grad. Korallreven är ett exempel. De torra förhållandena i Medelhavsområdet och södra Afrika riskerar också att bli värre, vilket kan påverka oss. Det är relevant att se den stora bilden, säger Gustav Strandberg.
Vad hoppas du att 1,5-gradersrapporten ska få för effekt?
- Jag skulle önska att alla inser att vi befinner oss mitt i klimatförändringen. Sen måste vi diskutera åtgärder. Även om vi gör allt vi kan kommer vi bli tvungna att anpassa oss. Det är ett viktigt budskap.
Mötet i Malmö hålls den 23-27 oktober och är det tredje av totalt fyra för forskarna. I september 2018 kommer rapporten att presenteras.
I mitten av november samlas världens beslutsfattare i Bonn för att driva Parisprocessen vidare. Övergripande är målet att temperaturen inte ska stiga med mer än 2 grader, med en strävan att nå 1,5 grader.
• Sverige står den 23-27 november värd för det tredje av sammanlagt fyra författarmöten där forskare och experter arbetar för att ta fram en specialrapport om en global uppvärmning på 1,5 grader.
• Mötet samlar ett hundratal internationella forskare. Syftet är att diskutera vilka slutsatser som kan dras gällande kunskapsläget.
• Rapporten ska vara klar i september 2018.
• FN:s klimatpanel befinner sig nu i sin sjätte, som det kallas, utvärderingscykel som ska mynna ut i en stor huvudrapport år 2022. Fram till dess ska också ett antal specialrapporter tas fram, varav en om 1,5 graders uppvärmning.