Flyktingstopp är inte svaret. Kräv mer stöd istället. - Malmö har med god marginal tagit sitt ansvar för de flyktingar som kommit till Sverige. Nu kräver politikerna en andningspaus.
Det låter som ett hårt budskap från kommunstyrelsens ordförande i Malmö, Katrin Stjernfeldt Jammeh (S):
Anvisa inte en enda flykting till staden under nästa år, krävde hon i helgen i Aftonbladet. Staten måste ta hänsyn till den ojämna fördelningen av flyktingar - och göra undantag från anvisningslagen. Detta ska hon framföra direkt till regeringen i veckan.
Anvisningslagen trädde i kraft i fjol och innebär att alla kommuner har skyldighet att ta emot ett visst antal flyktingar som har beviljats uppehållstillstånd.
I grunden en rimlig ordning - precis som Katrin Stjernfeldt Jammeh säger måste ansvaret för mottagningen fördelas jämnare mellan kommunerna. Men många flyktingar ordnar sitt boende själva, med stöd i lagen om eget boende, ebo. Och många väljer att bosätta sig i Malmö, bland släkt eller landsmän.
Med hänvisning till utanförskap och sociala problem har kommunledningen i åratal krävt att ebo ska slopas. Det är också mot den bakgrunden som Stjernfeldt Jammeh nu skriver brev till regeringen.
"Det är ett system som leder människor som inte är etablerade rakt ut i områden där arbetslösheten är jättehög och skolresultaten är låga", framhöll hon i Aftonbladet.
Om ebo inte slopas så måste det istället tas hänsyn till hur många flyktingar som flyttat till de olika kommunerna på egen hand när anvisningslagen ska tillämpas, menar hon.
Det är förhållandevis få flyktingar som kommer till Malmö genom anvisningslagen - i år handlar det om drygt 400 personer. Men det sker i ett läge med tydliga integrationsproblem och akut brist på bostäder. Under hösten försökte Malmö stad köpa bostadsrätter för att klara situationen, men sedan priserna gått upp söks nu andra alternativ. Några enkla lösningar går inte att se.
Och de som drabbas är flyktingarna.
Moderaterna i Malmö framför ännu hårdare krav än Socialdemokraterna. Oppositionsrådet Torbjörn Tegnhammar (M) efterlyser en paus där inte en enda flykting tillåts att flytta till Malmö.
"Det är dags för andra kommuner att ta ansvar", säger han.
Men att bygga murar runt staden är knappast rätt väg att gå.
Det är fullt begripligt att Stjernfeldt Jammeh ställer krav, mycket viktigare än att kräva stopp för anvisningar vore att kräva mer stöd från staten. För i grund och botten är det resurser det handlar om.
De som ska bygga en framtid i landet måste rimligtvis få fortsätta att själva bedöma var de bästa förutsättningarna finns att göra detta - fast de behöver då också få tydliga råd om att framtiden finns där det går att hitta jobb och boende.
Forskning visar att de som bosätter sig bland landsmän, vänner och släktingar snabbare integreras på arbetsmarknaden. Det var också den effekten som eftersträvades när ebo-lagen infördes 1994. Samtidigt går det inte att blunda för att sysselsättningsläget i delar av Malmö är mycket svårt. Det försvårar också integrationen.
Här handlar det naturligtvis inte om vad som är bäst för enskilda kommuner. Fokus ska ligga på individernas möjligheter till lyckad etablering. Även om bostadssituationen är knepig i storstadsområdena vore det till exempel en kortsiktig lösning att främst försöka få flyktingar att slå sig ned i kommuner där det finns gott om bostäder, alltså i avfolkningsbygd som jobben redan lämnat.
Nyligen visade en rapport från Statistiska centralbyrån att flyktingar som anvisas boende flyttar i klart större utsträckning än de som ordnar boende själva. Av de 7 600 som under åren 2006-2010 anvisades boende i ett område utan en större stad flyttade 90 procent inom fem år. Möjligheten att få jobb tycks vara det som avgör.
"Det finns ju ingen anledning att tro att de här personerna skulle lyckas bättre än de som bott där innan", sade ekonomiprofessorn Charlotta Mellander i en TT-kommentar.
Integrationspolitiken måste anpassas därefter. Fler kommuner måste ta ansvar och nyanlända ska anvisas dit där det finns jobb. Men staten måste också bli bättre på att stötta kommuner som redan tar ett särskilt stort ansvar. Inte minst Malmö.