Häng med i det brittiska EU dramat - Vad gäller saken?
Torsdagen den 23 juni kommer det brittiska folket att rösta om huruvida landet ska lämna EU. Ett utträde kallas brexit, en sammanslagning av orden "Britain" och "exit". Ett fortsatt medlemskap kallas enligt samma logik bremain.
Vilka får rösta?
Röstberättigade invånare över 18 år i England, Skottland, Wales och Nordirland, irländska medborgare och medborgare i tidigare brittiska kolonier som bor i Storbritannien. Brittiska medborgare som bott utomlands i mindre än 15 år får också rösta.
Vad händer på folkomröstningsdagen?
Frågan som kommer att ställas lyder: "Bör Storbritannien förbli medlem i Europeiska unionen eller lämna Europeiska unionen?".
De som har registrerat sig för att rösta kommer att få hem ett kort som talar om när och var omröstningen sker. I vallokalen kommer väljaren att få ett papper med frågan på. Den besvaras genom att man med penna kryssar för sitt val. Sedan läggs röstsedeln i en valurna. Det går också att poströsta.
När kommer resultatet?
Alla röster kommer att räknas, och den sida som fått en majoritet av rösterna kommer att vinna. Det finns ingen nedre gräns för valdeltagandet. Skulle bara tre personer rösta, och två av dem röstar för brexit, så skulle det alltså bli resultatet.
Rösterna kommer att räknas efter det att vallokalerna stänger klockan 22 (23 svensk tid). Valkommissionen har uppskattat att resultatet kommer att tillkännages runt "frukosttid" den 24 juni, alltså på midsommarafton.
Varför händer det här nu?
När det Konservativa partiet vann parlamentsvalet 2015 infriade premiärminister David Cameron ett löfte från 2013 om att landet skulle få rösta om sitt EU-medlemskap. De som har krävt en omröstning har bland annat lyft fram att britterna inte fått tycka till om EU-medlemskapet sedan 1975 då man folkomröstade för att stanna i unionen. De hävdar att EU har förändrats mycket sedan dess.
Men vänta nu. . . Kan Storbritannien verkligen lämna EU?
Javisst. Det är fullt möjligt för ett medlemsland att frivilligt besluta att lämna EU. Men det kommer inte att gå över en natt. Röstar britterna ja till brexit väntar långa överläggningar. Om Storbritannien vill lämna måste landet ingå ett avtal om utträde med EU. Om det efter två år inte finns något avtal upphör ändå landets medlemskap. Klockan börjar ticka så snart premiärminister Cameron meddelar Bryssel om beslutet. Under de två åren kommer EU att jobba fram nya avtal med Storbritannien.
Men det är oklart om det verkligen kommer att hända. Opinionsläget har varit mycket jämnt.
Vad händer om britterna ångrar sig?
Det är möjligt att återigen gå med i EU, men det är ganska krångligt. Storbritannien skulle behöva ansöka om medlemskap under artikel 49 av EU-fördraget, precis som Turkiet, Albanien, Montenegro och Serbien. Landet skulle behöva uppfylla en rad krav och det räcker att ett land lägger in sitt veto för att det inte ska bli av.
Vilka kampanjar för bremain?
De flesta ledande politikerna i Storbritannien, däribland premiärminister Cameron och Labourledaren Jeremy Corbyn. Den officiella kampanjen för att stanna är Stronger In.
Vilka trycker på för brexit?
Den officiella kampanjen för att lämna EU är Vote Leave. De senaste åren har Ukip och dess ledare Nigel Farage haft motvind för sin EU-fientliga retorik. Men nu har de vunnit ökat stöd. Ett antal högt uppsatta medlemmar i det styrande Konservativa partiet har gått emot Camerons inställning, här finns bland annat Londons tidigare borgmästare Boris Johnson som har jämfört EU med Adolf Hitlers försök att lägga under sig Europa.
Vad tycker resten av världen?
Generellt sett har de flesta utländska ledarna ställt sig bakom att britterna ska stanna i EU. USA:s president Barack Obama hävdar att brexit skulle kunna minska Storbritanniens inflytande i världspolitiken. Den kontroversiella presidentaspiranten Donald Trump har däremot uttryckt sig positivt om brexit, men han har också klargjort att det handlar om hans personliga åsikt och ingen rekommendation.
Okej, men vad händer om Storbritannien faktiskt lämnar EU?
Det är svårt att veta, eftersom det vore en unik situation. Bara två gånger tidigare har folkomröstningar hållits om fortsatt EU-medlemskap. Storbritannien röstade ja 1975, med 67 procent av rösterna mot 33, medan Grönland sade nej 1982, med 53 procent av rösterna mot 47. Grönlänningarnas nej innebar att det självstyrande området tre år senare lämnade det dåvarande EG, även om man fortsatt är en del av Danmark.
Det debatteras också flitigt kring vilka ekonomiska och säkerhetspolitiska effekter brexit skulle kunna få. EU-skeptiker hävdar att EU kommer att upprätthålla goda ekonomiska relationer med landet men det är också möjligt att handelsrestriktioner införs som en varning till andra som skulle kunna tänka sig att lämna EU. Premiärminister Cameron har varnat för att brexit skulle öka risken för krig i Europa, men experter tonar ned det akuta säkerhetshotet. Däremot skulle brexit troligtvis få flera negativa konsekvenser för det europeiska säkerhetssamarbetet.
Varför vill så många britter lämna EU?
Det finns förstås många olika anledningar. Storbritannien har länge haft ett klurigt förhållande till EU. Landet har undvikit att bli allt för sammanflätat med en del EU-institutioner och har inte infört euron. Det är inte heller del av Schengensamarbetet
Många undersökningar indikerar att invandring är en av de centrala frågorna i debatten. Det finns de som anser att EU-medborgare som flyttar till Storbritannien tar jobb från lokalbefolkningen och utnyttjar landets bidragssystem. Den känslan har spätts på i och med flyktingvågen från länder i Mellanöstern och Afrika. Ekonomin är också en viktig fråga som kan avgöra hur britterna kommer att rösta.