Här är de största myterna och lögnerna om EU

Senaste nyheterna om flyktingkrisen

Här är de största myterna och lögnerna om EU Senaste nytt om flyktingkrisen

Här är de största myterna och lögnerna om EU - EU vill förbjuda glöggen, småländska ostkakor, begagnade barnvagnar och djupa urringningar på servitriser. EU betalar dessutom miljarder varje år för spansk tjurfäktning och tvingar brittiska soldater att prata tyska.

Eller? SvD har listat några missförstånd, myter och rena lögner som florerar kring unionen, särskilt i EU-valstider.

EU:s kanske mest svåravlivade myt är den franske bonden. Han är arg, har Asterix-mustascher och håller fast vid ett idylliskt men ekonomiskt ohållbart småjordbruk. Får han inte mer EU-pengar slänger han tomater omkring sig eller blockerar motorvägen med sin traktor och sina kor. Och han har EU:s presidenter, premiärministrar och regeringar i ett järngrepp: ingen vågar neka en fransk bonde fler EU-pengar.

Men svenska mjölkbönder, danska sockerbetsodlare och spanska olivgårdar får sin pengar ur EU:s jordbrukspott utifrån exakt samma regler som fransmännen. Och dessutom så är det inte enskilda bönder, oavsett hur arga, mustaschprydda eller franska, som får mest jordbruksstöd i dag: det är de stora markägarna.

Det danska kungahuset, drottning Elizabeth av England samt företag som Arla, Danone och Nestlé är bland EU:s allra största mottagare av jordbruksstöd.

EU vill förbjuda glögg. Och småländska ostkakor och julmust. Historierna om EU:s alla galna matförbud irriterar vid frukostens tidningsläsning.

Då är det läge att ställa dessa frågor: Varför skulle EU vilja förbjuda julmust och ostkaka? Vem tjänar på det? Vad handlar den här frågan om egentligen?

Matvaror och andra produkter ska säljas på samma villkor i alla EU-länder, och därför tar man fram gemensamma gränsvärden för hälsovådliga ämnen i produkterna. Ibland kan någon omhuldad nationalrätt i ett land då visa sig innehålla för mycket av något ämne. Men då får man oftast ett undantag. Surströmming får säljas trots skyhöga dioxinhalter: den klassas som svensk matkultur.

I andra fall är påståendena om matförbud rent hittepå, som att EU vill förbjuda ostkaka, julmust eller glögg. Olika länder har också olika myter: i Italien påstås det att EU vill förbjuda tortellini, i Danmark lakritspipor, och i Belgien pommes frites.

2005 rapporterade flera europeiska medier att EU ville förbjuda servitriser att ha djupa urringningar. En brittisk tidning ilsknade till rejält, och lanserade den fyndiga kampanjen Save Our Jugs (jugs betyder kannor, men är också slang för kvinnobröst).

I Tyskland tolkade mindre nogräknade medier det hela som att dirndlen, allmogedräkten med korsettliv och generöst dekolletage som ses på ölkarnevaler, skulle förbjudas.

Men nyheten handlade om ett nytt EU-direktiv om farlig strålning, och lagtexten nämnde inte ens kvinnors klädsel. Direktivet handlar om att företagare med anställda som arbetar utomhus i gassande sol, som till exempel byggarbetare och servitriser på utomhuskaféer, måste se till att det finns solskydd, som solkräm eller täckande arbetskläder, att tillgå för personalen. Inget annat.

Det är fortfarande helt lagligt att tuttglutta på krogen i EU.

På 1990-talet spred europeiska medier uppgiften att EU-kommissionen ville standardisera storleken på kondomer och skapa en enda, tillåten "EU-kondom", som dessutom skulle vara blå med gula stjärnor på. Bakom uppgiften stod den förre brittiske utrikesministern Boris Johnson, som då var reporter i Bryssel.

Inte nog med att kondomartiklarna gav upphov till tröttsamma höhö-kommentarer om att det ena eller andra landets män minsann behövde större kondomer än vad EU dikterade. Kondomartiklarna framkallade också avsky mot EU-institutionernas iver att detaljreglera till och med mäns anatomi och sängkammarpreferenser.

EU-kommissionen bedyrade om och om igen att man inte alls bryr sig om kondomers storlek och färg, men däremot att de verkligen förhindrar graviditeter och hiv-spridning: förslaget gällde EU-standardisering av testmetoder och säkerhetskrav på kondomer. Boris Johnson har för övrigt stolt erkänt att han hittade på alltihopa.

I den så kallade Levesonrapporten om pressetik, som togs fram i efterspelet kring tidningen News of the World olagliga avlyssning av kändisars telefoner på 00-talet, ägnas två sidor åt osanningar som spritts av just brittiska medier om allt som EU vill förbjuda eller påtvinga britterna.

Enligt brittiska tidningar vill eller har EU velat förbjuda den skotska kilten, den brittiska armén, indisk curry, bulldoggs, brandstänger, brittisktillverkade toaletter, begagnade barnvagnar, ärtröra och välgörenhetsinrättningar.

Vidare vill EU helt sonika slå ihop Storbritannien och Frankrike till ett nytt land, ersätta Union Jack mot EU-flaggan utanför Downing Street 10 och tvinga brittiska soldater att ta order på franska eller tyska.

EU vill också kriminalisera all EU-kritik, tvinga skolor att sprida EU-propaganda bland småbarnen och förbjuda lastbilschaufförer att bära solglasögon. Inget av detta är sant, fastslår både vän av fakta och Levesonrapporten.

Frankrike var länge förskonat från helt igenom falska EU-nyheter, helt enkelt för att EU-bevakningen har setts som en del av den inhemska politikbevakningen. Därför har den skötts av reportrar som inte utan egen faktagranskning klipper och klistrar material från exempelvis brittiska tabloider.

Men på senare år har enskilda partier och olika extremhögersajter spridit EU-lögner i Frankrike. Marine Le Pen, partiledare för Nationell samling (tidigare Nationella fronten) påstod till exempel att alla flyktingar får ett kreditkort av EU.

Nyligen spreds uppgiften att president Emmanuel Macron hade sålt regionen Alsace och den franska Moseldalen till Tyskland, "för att uppfylla Hitlers dröm". Bakom uppgiften stod en fransk EU-parlamentariker för Nationell samling, och den spreds i den Macron-fientliga rörelsen Gula västarna.

Macron har också skänkt bort Frankrikes plats i FN:s säkerhetsråd till EU - om ska tro "nyhetssajter" på yttersta högerkanten.

En av de återkommande myterna om EU är att unionen betalar ut miljardstals kronor varje år till tjurfäktning Spanien, Frankrike och Portugal.

Men spanska, franska och portugisiska bönder får precis som alla andra bönder inom EU jordbruksstöd utifrån hur mycket mark de äger, och inte efter vilka djur de har - eller vad som händer med dessa djur.

EU kan inte kontrollera om EU-stödet går till att föda upp tjurar för just tjurfäktning. Det skulle kräva ett enormt kontrollsystem där EU-inspektörer följer upp ödet för varenda djur och varenda markplätt i hela EU.

I oktober 2015 röstade EU-parlamentet för att EU-pengar inte ska kunna gå till bönder som använder sin mark för att föda upp tjurar till tjurfäktningsarenan. Men omröstningen var främst symbolisk: EU-parlamentet kan inte ändra reglerna för EU:s jordbruksstöd. För det krävs det att alla EU-länders regeringar byter fot.

Tf vd, chefredaktör och ansvarig utgivare: Anna Careborg

Politisk chefredaktör: Tove Lifvendahl

Redaktionschef och stf ansvarig utgivare: Maria Rimpi

Redaktionell chef för digitala prenumerationer
och stf ansvarig utgivare: Martin Ahlquist

Chef SvD Nyheter: Mikael Larsson (vik)

Chef SvD Näringsliv: Maria Sundén Jelmini (vik)

Chef SvD Kultur: Lisa Irenius

Postadress Svenska Dagbladet, 105 17 Stockholm

Besök Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm

Organisationsnummer 902004-3619

Telefon Kundväxel +46 8 618 02 20

Telefon Växel +46 8 13 50 00

Källa - 2019-03-02 20:04

Liknande nyheter

    Mest läst:
  1. Ensamkommande gymnasiestudier
  2. Om det blir nyval
  3. Piska som i usa
  4. Efter gripandet på arlanda tvo men häktat
  5. Björklund flossar
  6. Kuratorn mobulbostäder MKB
  7. Angela merkels efterträdare
  8. Bilda regering efter valet
  9. Flyktingkaravanen
  10. Fabian fjälling

Om flyktingkrisen

Den stora flyktingkrisen i EU där över 300.000 personer har flytt över medelhavet från krig i sina hemländer.
Twitter Facebook Google+