M politiker Skärp lag mot barnäktenskap - Barn måste få vara barn. Gifta asylsökande barn måste separeras från vuxna och placeras iskilda boenden. Samtidigt måste en 18-års åldersgräns införas för alla äktenskap, skriver Tina Ghasemi (M) och Anna König Jerlmyr (M).
Tiden som barn ska vara fylld med glädje och bekymmerslöshet. Alla barn har rätt till en trygg och säker uppväxt. I dag fråntas dock alltför många barn den rätten, inte minst ispåren av flyktingkrisen och kriget iSyrien. Många av barnen på flykt kommer hit till Sverige, där vi i de allra flesta fall kan erbjuda dem den omvårdnad de har rätt till. Men det finns också barn som fortsätter att fara illa även efter att de kommit hit. Ett av de mer chockerande exemplen på detta handlar om flickor gifta med vuxna män som de kommer till Sverige med för att söka asyl. Flera av dem har placerats i boenden tillsammans med sina män, trots att barnäktenskap strider mot svensk lagstiftning. Vi saknar kunskap om denna problematik i Sverige och hur den bäst bör hanteras av kommuner och socialtjänst. Det blir tydligt när man tittar på hur svenska kommuner som kommit i kontakt med frågan hittills valt att hantera den. Regelverk och rutiner behöver därför stramas upp så att de blir enhetliga, uppfyller alla krav på rättssäkerhet och sätter barnens bästa i fokus.
Problemet har uppmärksammats av flera myndigheter. Länsstyrelsen Östergötland, som har iuppdrag av regeringen att förebygga hedersrelaterat förtryck, utvecklade 2013 ett nationellt kompetensteam med uppgift att samordna arbetet mot hedersförtrycket. 2015 fick Nationella kompetensteamet via nationella stödtelefonen för myndigheter flera samtal som gällde asylsökande ensamkommande flickor i barnäktenskap med vuxna män, en dittills relativt okänd problematik. I dessa fall handlade det om flickor tillsammans med sina män som Migrationsverket anvisat till asyl- och flyktingboenden eller en adress som mannen uppgivit. De aktuella kommunernas socialtjänst har sedan ringt till den nationella stödtelefonen eftersom de varit osäkra på hur de ska hantera denna fråga.
Att flickor i barnäktenskap med vuxna män kommer till Sverige i sällskap med sina män för att söka asyl bekräftas även av andra myndigheter. Migrationsverket släppte i mars i år rapporten "Är du gift? Utredning av handläggning av barn som är gifta när de kommer till Sverige". I den konstateras att cirka 132 fall med gifta ensamkommande barn har uppmärksammats i Sverige men att det kan röra sig om betydligt fler. Av de identifierade barnen är 129 flickor, 3 pojkar. De flesta av barnen är mellan 15 och 17 år, men det har även förekommit uppgifter om flickor så unga som 13. I samtliga fall saknades vigselbevis som styrkt äktenskapets existens. I praktiken har det inneburit att myndigheter satt sin tilltro till muntliga uppgifter som framförts av barnen själva och deras vuxna män.
Barnäktenskap är en form av förtryck som medför allvarliga konsekvenser för liv och hälsa. Risken är stor att barnen utsätts för våld och övergrepp iäktenskapet, att deras skolgång avbryts, att deras möjligheter att komma in på arbetsmarknaden försämras och att de berövas deras möjligheter till frihet och självbestämmande. De hamnar således i ett livslångt beroendeförhållande till den man de tvingats att gifta sig med. Uppgifter från Unicef konstaterar att mer än 700 miljoner kvinnor världen över ingått äktenskap som barn. Av dem var mer än var tredje, cirka 250 miljoner, yngre än 15 år när äktenskapet ingicks. Det är med andra ord ett jämställdhetsproblem av globala proportioner.
Det är kommunerna som är ytterst ansvariga för att barn får det stöd de har rätt till. Kommunernas socialtjänst ska enligt socialtjänstlagen ansvara för utredning av barnets behov och eventuella åtgärder som behöver vidtas för att de ska uppfyllas. Utgångspunkten för kommunernas arbete med barn är att alla barn ska ha samma rätt till stöd och skydd. Av vad som konstaterats av Nationella kompetensteamet saknas det dock rutiner för hur socialtjänsten säkert ska bedöma flickors situation när de lever tillsammans med vuxna män. Erfarenheterna visar att socialtjänsten i dessa ärenden gör helt olika bedömningar. I somliga kommuner separeras flickorna från deras vuxna män medan deras behov utreds. I andra fall har de blivit placerade med sin make utan att en ordentlig skyddsutredning först genomförts.
Att socialtjänsten i olika kommuner gjort helt olika bedömningar visar på konsekvenserna av avsaknaden av tydliga riktlinjer. I praktiken innebär det att barnäktenskap accepteras i Sverige i vissa kommuner.
Landets socialsekreterare behöver kunskap om hedersrelaterat förtryck, men även kunskaper om varifrån barnet kommer och den inställning till flickors och kvinnors rättigheter som råder där. Det är viktigt för att socialtjänsten ska kunna genomföra en omsorgsfull utredning av barnens behov och säkerställa att deras rättigheter tas tillvara. Det är viktigt att komma ihåg att barnen ofta befinner sig i en beroendeställning till den vuxne. Flickor som kommer från länder där hedersförtryck förekommer saknar dessutom ofta kunskap om deras rätt till skydd i Sverige. De kan därför uppleva det som att de inte har någon annan möjlighet än att säga att de vill fortsätta leva ihop med den man som de sökt asyl med. Riktlinjerna behöver stramas upp, förtydligas och samordnas så att socialtjänsten ilandets alla kommuner grundligt undersöker om barnet ger uttryck för sin verkliga vilja eller om de bara säger vad de tror att den vuxne vill att de ska säga. Socialstyrelsen måste få i uppdrag att utarbeta tydliga riktlinjer och direktiv för hur socialtjänsten ska hantera dessa fall.
Lagstiftningen behöver även skärpas. I Danmark separeras gifta asylsökande barn från vuxna och de placeras i olika boenden. I Göteborg tillämpas samma lösning. Råder det något tvivel om att flickan är under 18 ska det vara förtydligat i lag att hon ska placeras i ett separat boende medan hennes behov av stöd utreds av socialtjänsten. Det säkra bör i dessa fall alltid iakttas före det osäkra. En 18-års åldersgräns bör även införas för alla äktenskap och inga avsteg tillåtas härifrån. Med andra ord ska inga särskilda undantag beviljas äktenskap ingångna i länder utanför Sverige.
Barn måste få vara barn. De har rätt till en trygg uppväxt och måste tillåtas utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. Ensamkommande asylsökande barn har samma rätt till skydd som barn iSverige och får inte särbehandlas på grund av deras juridiska status eller deras ursprung. För att Sverige ska kunna värna barnens rättigheter krävs därför skärpt lagstiftning, ökad kunskap och tydliga riktlinjer för hur socialtjänsten ska hantera dessa frågor.
riksdagsledamot Stockholms stad (M)
gruppledare och oppositionsborgarråd Stockholms stad (M)