Okända svensken tränade upp hemlig armé i Sverige - För många svenskar säger namnet ingenting. I Norge är han en hjälte. I hemlighet gjorde "ballistikens fader", Harry Söderman, betydande insatser. Och han var långt ifrån ensam, skriver Dick Harrison. Många svenskar, även inom regeringen, sympatiserade med motståndet mot Tyskland.
Moderna krig är något av tabu i Sverige och vi har nästan utplånat allt som minner om andra världskriget, konstaterar Dick Harrison. Följ därför med honom på en resa i krigets spår som även inkluderar våra nordiska grannländer. Till varje del av SvD:s serie väljer historieprofessorn ut en rad platser värda ett besök för att förstå mer om ett av mänsklighetens värsta krig. Här samlas alla delar.
Den som går fram till entrén till Voksenåsen - den norska nationalgåva till Sverige som idag fungerar som kombinerad konferens- och hotellanläggning, med fantastisk utsikt över Holmenkollen, Oslo och fjordområdet - passerar en byst av en för flertalet svenskar helt okänd man: Harry Söderman. Röster har höjts för att han skall få en staty rest över sig i Sverige, men hittills har de förklingat ohörda.
Det finns naturligtvis ett skäl till att Söderman kan beskådas i Oslo.
"Revolver-Harry", som Söderman kom att kallas, var inte bara en föregångsman inom kriminalteknik (överdirektör för Statens Kriminaltekniska Anstalt mellan 1939 och 1953) utan också en hjälte för den norska motståndsrörelsen. År 1942 fick han i uppdrag att i största hemlighet utbilda och organisera norska poliser - det vill säga i själva verket norska soldater, men formellt sett använde man polisbeteckningen - bland de norrmän som flytt till Sverige under kriget.
Ju längre utbildningen pågick, desto mer militärt präglad blev den, och till slut hade Söderman skapat en dold armé bestående av omkring 15 000 norrmän. I mindre skala byggdes även en dansk polisstyrka upp, med omkring 3 000 man. Men Södermans insats var större än så.
År 1945, när krigsslutet stod för dörren, for han till Norge för att förhandla fram frigivning av interner i tyska fångläger, framför allt det ökända Grini, och han var personligen med vid befrielsen av Oslo.
Harry Södermans insatser var betydande, men han var långt ifrån ensam. Många svenskar, även inom regeringen, sympatiserade med motståndsmännen i grannländerna. Officiellt kunde de inte göra något, eftersom Sverige var neutralt och länge mycket följsamt mot tyska önskemål, men i hemlighet lade man stundom ned stor möda på att hjälpa grannarna.
Som exempel kan nämnas vapensmugglingen till Danmark. År 1943 tillfrågades en skånsk polis om man inte skulle kunna förse danska frihetskämpar med vapen från Sverige. Polisen tog upp frågan med statsministern, och där blev det tvärstopp. Per Albin Hansson lär ha avfärdat begäran med orden "det finns stollar på bägge håll". Likväl förverkligades planerna på vapensmuggling.
I maj 1944, när kriget allt hastigare utvecklades till Tysklands nackdel, vände sig den danska motståndsrörelsen till socialminister Gustav Möller med önskemål om hjälp. Frågan hamnade på Möllers statssekreterare Tage Erlanders bord. Denne tog kontakt med polisintendent Göte Friberg i Helsingborg, som blev intresserad av att hjälpa till - men det visade han inte för motståndsmannen Erling Foss, när denne sökte upp honom.
Friberg visste ju inte vem Foss var och kunde inte utesluta att han var en provokatör som arbetade för tyskarna. Alltså for Foss besviken till Stockholm, där han beklagade sig för Erlander och Möller.
I nästa skede kallades Friberg till Stockholm, där socialministern frågade honom rent ut om han kunde ordna vapensmugglingen. Friberg sade ja, och sedan var den farliga verksamheten ett faktum. Sammanlagt transporterades 7,3 miljoner patroner, 4 100 kulsprutepistoler, 5 100 granater samt en del granatkastare över den danska gränsen.
Norges Hjemmefrontmuseum
Den norska motståndsrörelsens museum, Norges Hjemmefrontmuseum, ligger i Akershus fästningskomplex i centrala Oslo. Här finns omfattande samlingar, inte minst arkivmaterial, och utställningar om motståndsrörelsens verksamhet, bland annat över 20 000 bilder och tusentals intervjuer. Den danska motsvarigheten, Frihedsmuseet i Churchillparken i Köpenhamn, brann ned 2013 men planerar att nyöppna 2019 eller 2020.
Hypoteket i Lund
Det är svårt att tänka sig att detta gamla hypotekspalats i centrala Lund, snett mitt emot domkyrkan, som byggdes av Isak Gustaf Clason i venetiansk stil, spelade en viktig roll för den danska motståndsrörelsen under andra världskriget. Men så var fallet. Direktör Falk vid Skånska hypoteksföreningen var övertygad antinazist och lät motståndsmän husera i byggnaden, öva prickskytte på det gräsmattetäckta taket och ta emot judiska flyktingar. Idag fungerar lokalerna som festvåning och har en helt fredlig karaktär.
Norsk Veteranmuseum i Furudal
Flera av de platser som användes för att utbilda norska polistrupper i Sverige är väl värda ett besök. Ett bra exempel är Öreryd i Gislaveds kommun i Småland, vars historia är väl dokumenterad i Sven Johanssons bok Kyrkbyn som togs i beslag (2002). Allra mest sevärt är Norsk Veteranmuseum i Furudal i Dalarna, inte långt från Rättvik, som är öppet för besökare under sommarmånaderna.