Präster Ska människor leva på gatorna? - Den nya flyktinglagen var ett i hast hopsnickrat lagförslag som kritiserades från alla håll. Genom denna lag skapas nu ett parallellsamhälle som vi genom andra lagar sedan länge har försökt att motverka, skriver präster och diakoner.
Den 1 juni 2016 infördes en ny lag, som tagits fram på mycket kort tid och som innebär en stor förändring av regelverket på migrationsområdet. Den berör människors möjlighet att söka asyl, förenas med sin familj, rätten till bistånd etc. Lagen tillkom efter att många flyktingar sökte sig till Sverige under hösten 2015 och man letade efter lösningar att stoppa den stora tillströmningen. På kort tid har pendeln svängt mellan ytterligheter i hur vi ska ta emot flyktingar som söker sig hit. Från att vi skulle öppna våra hjärtan och ta emot dem som var i nöd så har vi nu några av Europas hårdaste lagar. Med gränskontroller och biståndsindragningar gör våra myndigheter allt för att stänga människor ute och för att effektivt få människor, som befinner sig här, att lämna landet.
Det var ett i hast hopsnickrat lagförslag, som kritiserades av en mängd remissinstanser. Kritiken var massiv från snart sagt varenda mänskorättsorganisation i Sverige, liksom kyrkor, UNHCR, Barnombudsmannen, fackförbund med flera som enhälligt sågade förslaget. Förutom brotten mot internationell rätt och humanitära hänsyn slår remissinstanserna ner på slarvig lagteknisk konstruktion och bristande konsekvensanalys. Dessutom kritiserades förslaget hårt av de domstolar och myndigheter som yttrade sig. Migrationsverket skriver i sitt remissvar: "I valet mellan humanitära aspekter och en möjlig minskning av antalet asylsökande i Sverige, så framstår den föreslagna lagändringen som oproportionerlig. " Migrationsverket konstaterar vidare att den föreslagna lagen innehåller vissa brister vilket i slutänden kan få allvarliga konsekvenser för enskilda individer. Efter vissa justeringar drevs lagen snabbt igenom.
Så rätt de tänkt och så fel det blev! Påtagliga konsekvenser av denna lag börjar nu ge sig tillkänna i vardagen. I flera kommuner - inte minst i norra Värmland där vi som undertecknat denna artikel är verksamma - har nära 10 procent av befolkningen varit asylsökande det gångna året. Vi som arbetar med att hjälpa och stödja flyktingar ser nu bristerna gång efter annan i den nya lagstiftningen.
Vi möter nu människor som fått avslag på sin asylansökan i Sverige, men ändå inte kan återvända till sina hemländer. De vräks från asylboendena, men vart ska de ta vägen? Ensamkommande barn som får utvisningsbeslut kommer att gå direkt från omhändertagande i HVB-hem eller familjehem till gatan den dag de fyller 18 år. Andra blir hemlösa då deras tidsbegränsade tillstånd inte förlängs. Hela denna lag är en tickande bomb, för den gör att tusentals människor, både ungdomar och vuxna, kommer att bli papperslösa och hemlösa om inte utvisningarna kan verkställas.
Politikernas ambition är att minska antalet flyktingar som kommer till Sverige, men denna lag slår fullständigt urskillningslöst mot dem som söker skydd här. När lagen implementeras och tolkas av Migrationsverket och domstolarna spelar det ingen som helst roll för besluten huruvida personen ifråga irealiteten kan lämna landet eller ej. Har du fått ett negativt beslut ska du ut och det är din sak att se till att lämna vårt land. Men en förutsättning för att man ska kunna lämna landet är att man blir mottagen i sitt hemland (eller något annat land) och att man har dokument som gör att man kan resa. Det kan omöjligt vara till fördel för ett samhälle att tusentals människor, på laglig väg, okontrollerat ställs utanför all myndighetskontakt.
Vi möter idag människor som fått avslag på sin asylansökan. Deras ekonomiska bistånd dras in men de har överlevt för de har haft mat och en säng. De har inte gömt sig för de svenska myndigheterna. De har medverkat till att bli utvisade, men det har inte gått att genomföra en utvisning. Vi möter också chanstagare, som sökt asyl på lösa grunder och som försökt hålla sig kvar här men som, när de får sina ekonomiska bistånd indragna helt enligt regeringens planer, väljer att lämna landet.
Det stora problemet är att ingen skillnad görs mellan dessa grupper. Ingen myndighet verkar heller göra någon som helst konsekvensanalys av vad detta kommer att medföra för den enskilde och för vårt samhälle. Inte Migrationsverket, inte domstolarna, inte Kronofogdemyndigheten, inte Polisen. Ingen tycks intresserad eller är beredd att ta ansvar för konsekvenserna av denna lag som är direkt kontraproduktiv.
När en svensk avhyses kan kommunen träda in och ge "nödhjälp". Det är inte förbjudet för kommunerna att göra det för dessa människor också, men kommer de att göra det? Och om de inte gör det - vad kommer att hända med alla dessa människor och med vårt samhälle?
Frågorna vi ställer får inte några svar av de myndigheter som medverkar till att besluten verkställs. Och i takt med att besluten verkställs så ökar antalet papperslösa.
Genom denna lag skapas det utanförskap och det parallellsamhälle som vi genom andra lagar försöker motverka. Svartjobb, prostitution, illegal verksamhet, droghandel, stölder - vad gör inte vi människor för att överleva i en svår situation?!
Vi har ett ansvar som medmänniskor. Det kunde ju ha varit jag eller det kunde ha varit min son eller min dotter som drabbats om jag bott i en annan del av världen.
Berörda myndigheter: Kronofogde, polis, socialtjänst, domstolar:
• Gör konsekvensanalyser av vad lagen åstadkommer och informera våra lagstiftare.
Företrädare för politiska partier som medverkat till denna lag:
• Gör om och gör rätt så att vi kan säga att Sverige återigen står för en human flyktingpolitik.
• Gör åtskillnad mellan personer där utvisningen går att verkställa och inte.
• Gör familjeåterförening möjlig igen.
Diakoner och präster vid möte för Norra Värmlands kontrakt:
Karin Lövestam-Öberg
Lars-Peter Hjärpe
Bibbi Svensson Wikstrand
Johan Bonander
Elisabeth Bäckström
Eva Bonander
Eva Zakrismark
Felix Egegren
Hans Hemmingsson
Hans-Viktor Krolovitsch
Ingela Älvskog
Inger Hjalmarsson,
Joakim Blomqvist
Joakim Bråkenhielm
Stefan Dalevi,
Kaarina Danskain
Keinth Lundquist
Lilja Gustafsson
Margareta Hagelberg
AnnaChristina Andersson