Reepalus utredning hamnar i papperskorgen - Integrationen och välfärden tillhör Sveriges stora framtida utmaningar. Det är både LO:s och Svenskt Näringslivs chefsekonomer ense om. Nu efterlyser de politisk klarhet när höstbudgeten presenteras.
Storgatan 19, Östermalm. Bettina Kashefi är ny som chefsekonom på Svenskt Näringsliv. Tidigare hade hon samma titel men arbetsgivaren var Sveriges kommuner och landsting (SKL).
Kommunernas ekonomi kan hon utan och innan och en sak är hon övertygad om. De 10 miljarderna till kommunerna som regeringen aviserat är en god hjälp på vägen men det räcker inte. Finansieringsbehovet för de kommande åren är enormt. Nu vill hon ha tydligare besked från finansminister Magdalena Andersson (S).
- Det är ett enormt gap mellan beräknade intäkter och beräknade utgifter för vård, skola och omsorg. Om man enbart skulle finansiera det med skattehöjningar handlar det om två hela skattekronor.
Vad behövs?
- Man måste börja fundera på att effektivisera verksamheten, på ledarskap. Man bör också börja ta en diskussion om det offentliga åtagandet. Var bör det ligga? Hur mycket välfärd ska vi leverera? Jag tror inte att det är möjligt att höja skatterna så mycket för att finansiera det åtagande som vi har idag.
Bettina Kashefi hänvisar till beräkningar från SKL som visar att det skulle behövas 60 miljarder mer till och med år 2019. Mycket beror på demografiska effekter. Det föds många barn nu, samtidigt som allt fler lever längre.
- Det är bra att vi lever längre men man ska veta att alla 85+ innebär ett grymt tryck på sjukvården. Ju äldre vi blir desto större risk att vi drabbas av kroniska sjukdomar, säger Bettina Kashefi.
Norra Bantorget, Norrmalm. Måndag morgon, dagen innan budgeten. Ola Pettersson är inne på sitt sjätte år som chefsekonom på LO. Den viktigaste satsningen i budgeten är de 10 miljarderna säger Pettersson. Det visar på en ambition att säkra kvaliteten i det svenska välfärdssamhället. Men han vill se fler besked från politikerna.
- Hur ser behoven ut på längre sikt och hur ska det lösas? Regeringen behöver berätta för medborgarna vad ambitionsnivån är för välfärden, vilka resurser som kommer att behövas och en tidsplan.
Handlar det om att behålla samma lärartäthet, likvärdig sjukvård som nu?
- Det är politikens uppgift att svara på. Men det är en viktig fråga som många människor känner osäkerhet inför.
Ola Petterson är tydlig. För att ha råd med samma nivå på välfärden krävs skatteintäkter. Han ser inte höjda kommunalskatter som främsta lösning utan säger att staten bör ha en stor roll.
- Regeringen bör göra klart vilken roll man tänker spela i finansieringen av välfärden, via statsbidrag till kommunerna.
Det föds många barn i Sverige nu, och vi lever allt längre. De närmaste åren kommer också handla mycket om hur alla som flytt till Sverige ska komma i arbete.
Vad är du kritisk till av de budgetnyheter som presenterats?
- Jag är orolig för att regeringen inte ger tillräckligt med resurser för kompetenslyft, dels hos nyanlända, de som har en svag utbildning. Jag vet inte men jag är orolig att det inte prioriteras tillräckligt. När budgeten är lagd kommer jag att noggrant titta på om resurserna matchar behoven.
Handlar det om en brist på idéer eller på pengar?
- Det måste finnas resurser men man måste också utveckla verktygen inom vuxenutbildningen. Nyanlända måste få de kunskaper och färdigheter som de behöver för att konkurrera på svensk arbetsmarknad.
- Jag tror inte att Sverige har varit sämre på området än andra länder, men det har kommit hit fler med låg utbildningsnivå, säger Ola Pettersson.
Tillbaka till Storgatan. Kommunerna och landstingen behöver alltså ytterligare 60 miljarder enligt SKL. Då ingår inte alla ökade kostnader för att stötta alla nyanlända barn i skolan, eller de flyktingar som behöver hälso- och sjukvård. Svenskt Näringslivs chefsekonom Bettina Kashefi är tydlig. Vinnarkonceptet är att få människor i arbete.
- Vi måste tänka nytt när det gäller Arbetsförmedlingen. Länge har man fokuserat på de som stått allra längst bort från arbetsmarknaden och man har haft ett koncept som gällde de flesta. Nu behöver man en verktygslåda som kan hantera både de flyktingar som har mindre än nio års grundskola och de med eftergymnasial utbildning.
Är era medlemsföretag beredda att anställa?
- Ja, våra företag behöver både personal på golvet och ingenjörer. Det saknas personal överallt. Företagen kommer anställa personer som är arbetsföra. Men man måste ha klart med validering. Pratar man med företagen tycker de också att det är hopplöst att ha kontakt med Arbetsförmedlingen. Där finns en hel del att göra.
Är politikerna modiga nog?
- Det är en bra fråga. Vi står inför en ny situation där vi faktiskt har ett antal personer som varken kan läsa eller skriva. Det har varit och är fortfarande tabu att föra diskussioner om hur vi ska få in de här personerna i arbete eller om vi ska strunta i dem? Den diskussionen skulle jag vilja höra från politiskt håll, säger Bettina Kashefi.
Inne i LO-borgen utvecklar Ola Pettersson sitt resonemang. Det handlar inte bara om arbetsmarknad, säger han, utan även om växande kunskapsklyftor i samhället. Om klyftorna tillåts växa ytterligare står landet inför stora problem. Den politiska kraften bör vara inriktad på det, säger han.
- Jag har en väldig respekt för svenska politiker så ja. Det kan ta tid, det kan vara svårt men ofta blir det ändå hyggligt bra.
En knäckfråga för den framtida välfärden är frågan om vinster. Nyligen gick LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson ut och ville se ett vinstförbud i skolor. Ola Pettersson håller med.
- Jag tycker inte att den grundläggande utbildningen ska vara på en marknad. Sverige är unikt, i andra länder drivs friskolor som kooperativ eller som stiftelser. Det går alldeles utmärkt. Jag tror inte en sekund på att vår modell är långsiktigt hållbar.
Vad händer då med privatägda skolor?
- Att något övergår från att vara ett aktiebolag till en stiftelse, det bör inte vara exceptionellt komplicerat.
Här är Ola Pettersson och Bettina Kashefi djupt oense. Bettina Kashefi vill absolut inte se något förbud av vinster.
- Det är klart att det måste vara kvalitet. Jag brinner för att få mycket ur skattepengarna. Därför är det bra att fundera i termer av någon form av certifiering men också uppföljning och utvärdering. Men företagen ska absolut få göra vinst. Jag förväntar mig att Ilmar Reepalus utredning hamnar i papperskorgen, säger Bettina Kashefi.
Rosenbad, Norrmalm. På tisdagsmorgonen tillhör scenen finansminister Magdalena Andersson (S). Budgetnyheterna har sipprat ut en efter en. Det handlar om satsningar på miljön, på polisen, en ny jämställdhetsmyndighet och 10 miljarder till kommunerna för att hantera alla flyktingar. Kanske har finansministern också sparat några nyheter till själva budgetdagen. Klockan åtta släpps den nådiga luntan för läsning.