Så påverkades lagarna i Europa efter terrorn

Senaste nyheterna om flyktingkrisen

Så påverkades lagarna i Europa efter terrorn Senaste nytt om flyktingkrisen

Så påverkades lagarna i Europa efter terrorn - Efter terrordådet i Stockholm på fredagen 7 april öppnar justitieminister Morgan Johansson, S, upp för skärpning av lagstiftning.

Flera europeiska länder som drabbats av terror ser över terrorlagstiftningen - så här ser förslagen ut.

Justitieminister Morgan Johansson, S, har öppnat upp för att eventuellt skärpa lagstiftningen ytterligare med Norge som exempel. Där är även samröre med terrorlistade organisationer och deltagande i väpnade konflikter kriminellt.

I Sverige har terrorlagstiftningen skärpts på senare år då terrorresor och finansiering av terrorism blivit kriminaliserat. Sedan 1 april 2016 är det brottsligt att resa till ett land där man inte är medborgare med avsikt att begå terrorbrott.

Men hur ser terrorlagarna ut i övriga europeiska länder som drabbats av terrordåd?


Terrorlista

FN:s säkerhetsråd har med bindande verkan för medlemsländerna två separata sanktionsregimer för att motverka internationell terrorism. I 1267-kommittén har dessutom en lista upprättats med personer och grupper som medlemsländerna har folkrättsligt ansvar att vidta åtgärder mot. Även EU har en liknande så kallad terrorlista.

Men enligt Morgan Johansson är en lista, så som FN:s, inte aktuell.

- I svensk lagstiftning är det upp till domstolen att göra en bedömning om det här är en organisation som ägnar sig åt terrorism, säger Johansson.

Enligt terrorforskaren Magnus Ranstorp räcker dessa listor för att fälla personer som rest till terrorgrupper som IS, även om de säger att de enbart jobbat som kock eller om man exempelvis har ett bankkonto som kan kopplas till en terrorgrupp på listan.

Men trots det följer många länder sina egna rättsliga traditioner och principer, vilka nu ses över i många av de länder som tidigare drabbats av terrordåd.

I maj 2015 kom den första domen enligt en ny norsk antiterrorlag. Två män dömdes till fängelse i fyra år vardera - efter att ha verkat för terrorsekten IS.

Enligt den norska lagen är det straffbart att aktivt hjälpa en terrorklassad organisation. Även rekrytering till sådana organisationer är förbjudet, liksom att vara aktiv i en terroristorganisation på något sätt.

I Sverige krävs det att åklagaren kan bevisa att personen själv har utfört terrorbrott.

Frankrike har drabbats av flera terrordåd de senaste åren. Bland annat Charlie Hebdo, de koordinerade attackerna i Paris och lastbilsattacken i Nice förra sommaren.

Man har också skärpt terrorlagstiftningen rejält - men flera av de nya lagarna har fått hård kritik.

I februari i fjol - tre månader efter attackerna i Paris - gick president Hollande ut med ett nytt förslag för att motverka terrorism. Lagförslaget innebar att terrordömda personer med dubbelt medborgarskap skulle kunna bli av med sitt franska medborgarskap. Det saknades dock parlamentariskt stöd för den kontroversiella propositionen.

Landet var även första europeiska land att införa totalförbud mot burka och niqab på offentliga platser. Det gjordes i april 2011. 2016 införde man även förbud mot badplagget burkini i 30 franska städer.

Även i Storbritannien ser man just nu över den rådande terrorlagstiftningen. Den brittiske juristen Max Hill - som varnar för fler allvarliga terrordåd från IS - har fått uppdraget.

Under 2014 lämnade David Cameron en rad förslag till förändringar i den brittiska lagstiftningen, som ska göra det svårare för radikala brittiska muslimer att resa till träningsläger eller krig.

Ett av förslagen innebar att Storbritannien ska kunna återkalla pass från britter som befinner sig utomlands, så att de inte kan åka hem igen. Något som kritiserats av jurister som menar att det bryter mot internationell rätt.

Ett annat förslag var att möjliggöra för leverantörer av kommunikationstjänster att kvarhålla trafikinformation, för att kunna binda en IP-adress till en särskild individ och därmed förbättra utredningsförmågan.


Belgien

Efter terrordåden i Bryssel 2016 där tre koordinerade explosioner dödade totalt 35 ser nu landet över sin terrorlagstiftning. Bland annat har regeringen möjliggjort för utökad övervakning av invånarna och 2011 infördes förbud mot heltäckande slöjor på offentliga platser.

De nya förslagen innebär avsevärda ändringar av både straffrätten och kriminalprocessen liksom en utvidgning av konceptet offentlig uppvigling till terrorbrott. Detta innebär en begränsning i yttrandefriheten och att landet kan använda straffrätten som förebyggande medel. Kritiker menar dock att förslaget är oförenligt med Europadomstolens rättskipning.

Terrordådet på julmarknaden i Berlin 2016, där över 60 personer mejades ned av en lastbil, är ett av de terrordåd i landet som fått Tyskland att vilja skärpa sina terrorlagar. Några av de nya förslagen innebär bland annat fler poliser, snabbare utvisning av flyktingar som begår brott, och indraget medborgarskap för den som strider för terrorgrupper. Man vill även ha nya regler för lagring av data liksom att vårdpersonal ska få rätt att bryta sekretessen vid misstanke om terrorbrott. Även avskaffande av möjligheten till dubbelt medborgarskap är uppe för diskussion.

Ett annat förslag som också länge varit uppe för diskussion är förbud mot burka- och niqab på offentliga platser.

Källa - 2017-04-14 14:42

Liknande nyheter

    Mest läst:
  1. Ensamkommande gymnasiestudier
  2. Kirsebergsfängelset mkb
  3. Om det blir nyval
  4. Piska som i usa
  5. Efter gripandet på arlanda tvo men häktat
  6. Björklund flossar
  7. Kuratorn mobulbostäder MKB
  8. Poeten mot fascismen
  9. Angela merkels efterträdare
  10. Bilda regering efter valet

Om flyktingkrisen

Den stora flyktingkrisen i EU där över 300.000 personer har flytt över medelhavet från krig i sina hemländer.
Twitter Facebook Google+