Skör flyktingpakt faller på plats - EU:s målsättning med överenskommelsen har lyckats: antalet som anländer till Grekland över Egeiska havet har minskat från i snitt kring 2 000 per dag till några hundra.
Hårdare kontroller i Turkiet och regeln att de som inte söker asyl i Grekland - eller får avslag på sin asylansökan - ska skickas tillbaka till Turkiet har avskräckt människor från att ge sig av.
Hittills är det dock inte fler än knappt 500 personer som återförts från Grekland, där totalt 58 000 migranter sitter strandade efter att länderna i Europa ett efter ett stängt sina gränser.
När en handfull migranter för några dagar sedan skickades tillbaka var det första gången det skedde sedan i mitten av juni. En förklaring är att asylprövningarna i det överbelastade grekiska systemet drar ut på tiden.
Ska ta fart
Samtidigt har spänningarna mellan EU och Turkiet ökat efter kuppförsöket i Turkiet den 15 juli. Om Turkiet inte får den utlovade visumfriheten till EU för landets medborgare innan oktober har man hotat att riva upp överenskommelsen.
Men att återsändandet av migranter gått trögt har inget att göra med de politiska spänningarna, enligt EU:s generaldirektorat för migration och inrikes frågor. Processen kommer att ta ny fart när Grekland hunnit börja pröva asylansökningar från människor som anlänt efter överenskommelsen, skriver talespersonen Tove Ernst i ett mailsvar till TT.
Samtidigt lyfter hon fram att ytterligare ungefär 1 000 personer i år återförts från Grekland till Turkiet enligt ländernas bilaterala avtal, och att drygt 4 000 strandade migranter valt att återvända till sina hemländer frivilligt under året.
Lovat öppning i muren
Men EU har också lovat att inte bara resa murar. Den oreglerade migrationen skulle, enligt överenskommelsen, ersättas med säkra och lagliga vägar till Europa. I klarspråk: för varje syrier som skickas tillbaka ska EU ta emot en annan syrisk flykting från de överfulla lägren i Turkiet - ett land som härbärgerar uppskattningsvis 3,1 miljoner flyktingar.
Hittills har 1 061 syrier flyttats till EU-länder. Runt två tredjedelar av dem har tagits emot av Tyskland och Sverige.
Detta visar, enligt generaldirektoratet, "tydligt på EU-medlemsländernas åtagande".
Men det är knappast tillräckligt, anser Eugenio Ambrosi, chef vid Internationella organisationen för migrations (IOM) EU-avdelning.
- Turkiet har redan ett stort antal flyktingar på sitt territorium. Och striderna i Syrien fortsätter så vi kan förvänta oss att antalet kommer växa - frågan är när gränsen är nådd, säger han.
- Den här typen av överenskommelser kommer bara att fungera om antalet vidarebosättningar ökar betydligt. Till EU-länder, och till andra delar av världen.