Tusentals färre åldersbedöms - - Det beror på att Migrationsverket har betat av en stor del av de ensamkommande barn som kom 2015 och nu är det inte längre så många som kommer till Sverige, då blir det också färre som behöver använda sig av en åldersbedömning för att styrka sin ålder, säger Lars Werkström, generaldirektör på Rättsmedicinalverket (RMV), till TT.
Till och med oktober har verket lämnat utlåtanden i 1 203 ärenden, mot 10 700 ärenden under hela fjolåret. Prognosen för 2019 är 350 ärenden.
I drygt 70 procent av årets ärenden talar resultaten för att personen är över 18 år.
RMV har gjort åldersbedömningar sedan 2016. Metoderna för att fastställa ålder är två; röntgenundersökning av visdomständer samt undersökning av knäleden med hjälp av magnetkamera. Kritik har dock framförts mot metoderna, framför allt den som mäter knäled. Kritikerna har hävdat att metoden varken är träffsäker eller rättsäker.
Men RMV har inte backat, och gör det inte nu heller.
- Jag tycker att det är bra att det framförs kritik, de tvingar oss att vara på tå och göra det här på bästa möjliga sätt. Om det kommer ny vetenskaplig kunskap eller något i kritiken som gör att det finns anledning att förändra det hela så kommer vi givetvis att göra det. Men än så länge tycker vi inte att det har förts fram några sådana argument, säger Lars Werkström.
Att det skulle finnas en koppling mellan minskningen av antalet ärenden och kritiken, tror Lars Werkström inte.
- Nej, det har jag svårt att tro. Åldersbedömningen är en möjlighet för den asylsökande att styrka sin unga ålder. Jag har svårt att se att den kritik som finns kring det här skulle minska benägenheten att försöka använda den möjligheten, som ofta är enda chansen för dem som inte har några papper eller ens vet när de är födda, säger han.
Generaldirektören är samtidigt självkritisk när det gäller hur hans myndighet informerat kring åldersbedömningarna.
- Jag ser ett tydligt behov att bli bättre på att informera om metoderna, säkerhet och osäkerhet. Det finns en risk att den här kritiken, som håller i sig, medför ett minskat förtroende för våra metodval och det är allvarligt för tilltron till rättsväsendet och systemet, säger Lars Werkström.
Följ