Världsbanken Ekonomin bromsar in mer än väntat

Senaste nyheterna om flyktingkrisen

Världsbanken Ekonomin bromsar in mer än väntat Senaste nytt om flyktingkrisen

Världsbanken Ekonomin bromsar in mer än väntat - Donald Trumps handelskrig slår hårt mot den globala ekonomin, som kommer att bromsa in mer än väntat i år. Det spår Världsbanken.

- Det är slående hur svag den global handeln har blivit, säger toppekonomen Franziska Ohnsorge.

Samtidigt som representanterna för två av världens största ekonomiska oroshärdar - USA:s Donald Trump och Storbritanniens Theresa May - möts i London, kommer en dyster prognos för världsekonomin från Världsbanken. Tillväxten i år spås bli endast 2,6 procent globalt, och 2,7 procent nästa år, enligt prognosen.

Och orsaken är, enligt Världsbanken, till stor del den osäkerhet i världsekonomin som råder just nu, inte minst på grund av Donald Trumps handelskrig.

- Det är slående hur svag global handel och global tillverkning har blivit. Vår prognos, att världshandeln kommer att öka med 2,6 procent i år, är faktiskt den svagaste sedan den globala finanskrisen, säger Franziska Ohnsorge, huvudförfattare till Världsbankens senaste lägesrapport.

Det är andra gången i år som Världsbanken ger ut en rapport som beskriver mörka moln på den ekonomiska himlen - och under de sex månader som har passerat sedan den senaste rapporten har molnen blivit betydligt mörkare. Då var beskedet att världsekonomin växer med 2,9 procent i år och 2,8 procent nästa år. Nu är prognosen i stället att tillväxten stannar på 2,6 procent i år och 2,7 procent nästa.

Det största skälet till de dystrare utsikterna är osäkerhet över hur världsekonomins spelregler kommer att se ut om fem till tio år. Inte minst gäller det reglerna för tullar och världshandeln, menar Franziska Ohnsorge.

USA har nyligen höjt tullarna på import från Kina och kommer att införa tullar mot Mexiko om landet inte stoppar flyktingar från att ta sig över gränsen. Femprocentiga tullar kommer införas om några dagar och kommer successivt öka till 25 procent om ingenting görs. Runt 80 procent av Mexikos export går till USA.

Det råder också osäkerhet kring USA handelsavtal med Kanada och Mexiko - och Trump har även hotat med att införa tullar på bilar från Europa, något som riskerar slå hårt mot Sverige.

- Om investerare inte kan vara säkra på hur spelreglerna kommer att se ut om fem eller tio år, kommer de inte att investera. Det är något som dämpar investeringar, som dämpar tillväxtutsikterna och som dämpar handeln, varnar Franziska Ohnsorge.

USA och Kina är enormt viktiga för hur världsekonomin utvecklas eftersom de utgör tjugo procent av global handel och en tredjedel av världsekonomin.

Enligt Franziska Ohnsorge nådde osäkerheten kring den globala politiken nyligen den högsta på tjugo år, och stämningen bland företagen har dämpats dramatiskt den senaste tiden.

Världsbanken är orolig för vad som kommer hända med världsekonomin om oron på finansmarknaden tilltar. Bakgrunden är att både rika och fattiga länder har sett sina skulder öka sedan finanskrisen.

- Det är väldigt svårt att säga vad som kommer utlösa stress på finansmarknaden, men det är tydligt vad som brukar hända. Det tenderar att sätta press på växelkurser, leda till högre räntor. De som har stora finansieringsbehov kommer få svårt att kunna betala sina skulder, säger Franziska Ohnsorge.

Världsbankens uppgift är att hjälpa världens fattigaste länder med expertis och billiga lån. I utvecklings- och låginkomstländerna har både statskulden och företagens skulder ökat mycket sedan finanskrisen - mycket på grund av låga räntor som gjort det billigt att låna.

Men nu är frågan vad som händer om räntorna stiger.

- Vad som är hållbart idag är inte hållbarhet vid högre lånekostnader. I tidigare kriser har lånekostnaderna i utvecklingsländerna och låginkomstländer stigit med fem procentenheter, säger säger Franziska Ohnsorge.

Hur oroliga bör vi vara?

- Skulderna gör dem mer sårbara än vad de var 2007, innan finanskrisen, säger Franziska Ohnsorge.

Tf vd, chefredaktör och ansvarig utgivare: Anna Careborg

Politisk chefredaktör: Tove Lifvendahl

Redaktionschef och stf ansvarig utgivare: Maria Rimpi

Redaktionell chef för digitala prenumerationer
och stf ansvarig utgivare: Martin Ahlquist

Chef SvD Nyheter: Mikael Larsson

Chef SvD Näringsliv: Maria Sundén Jelmini (vik)

Chef SvD Kultur: Lisa Irenius

Postadress Svenska Dagbladet, 105 17 Stockholm

Besök Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm

Organisationsnummer 902004-3619

Telefon Kundväxel +46 8 618 02 20

Telefon Växel +46 8 13 50 00

Källa - 2019-06-04 22:00

    Mest läst:
  1. Ensamkommande gymnasiestudier
  2. Om det blir nyval
  3. Piska som i usa
  4. Efter gripandet på arlanda tvo men häktat
  5. Björklund flossar
  6. Kuratorn mobulbostäder MKB
  7. Angela merkels efterträdare
  8. Bilda regering efter valet
  9. Flyktingkaravanen
  10. Fabian fjälling

Om flyktingkrisen

Den stora flyktingkrisen i EU där över 300.000 personer har flytt över medelhavet från krig i sina hemländer.
Twitter Facebook Google+